Wieselgren (släkt)
Utseende
- För andra betydelser, se Wieselgren.
Wieselgren, är en svensk släkt med rötter i Kronobergs län under senare halvan av 1600-talet.
Den äldste kände stamfadern var en Simon i Ryd som bodde på Vestergården i Västra Torsås socken. Han var gift med Ingegerd Månsdotter, och deras sonsonson var bonden Jonas Jonsson i Spånhult (1765-1849) som 1797 gifte sig med Elin Ingemarsdotter (1779-1841).
Makarna Jonssons näst äldste son, Peter Jonasson Wieselgren, togs sig namnet Wieselgren efter härstamning på mödernet från den under senare delen av 1500-talet kända Värendssläkten, även kallad Spånhultsläkten. Inom denna släkt var sedan länge ingiften vanliga med den kända prästsläkten Wiesel.
Medlemmar av släkten är bland andra:
- Peter Wieselgren (1800–1877), domprost, nykterhetspionjär
- Harald Wieselgren (1835–1908), biblioteksman
- Ragnar Wieselgren (1868–1927), ingenjör
- Per Wieselgren (1900–1988), professor i Tartu, senare lektor
- Gertrud Wieselgren (född 1929), konstnär
- Sigbrit Swahn (född 1933), professor
- Per Wieselgren (1900–1988), professor i Tartu, senare lektor
- Ragnar Wieselgren (1868–1927), ingenjör
- Sigfrid Wieselgren (1843–1910), ämbetsman, nykterhetsfrämjare
- Hildegard Wieselgren (1876–1944), gift med Ragnar Wieselgren, mor till Per Wieselgren
- Bertil Wieselgren (1882–1926), hovrättsråd
- Oscar Wieselgren (1886–1971), riksbibliotekarie
- Jon Peter Wieselgren (1928–2017), ämbetsman och politiker
- Magnus Wieselgren (1852–1933), kyrkoherde
- Einar Wieselgren (1887–1960), kyrkoherde
- Harald Wieselgren (1835–1908), biblioteksman
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s. 881