Hoppa till innehållet

Walter Ljungquist

Från Wikipedia
Walter Ljungquist
Walter Ljungquist omkring 1933
Walter Ljungquist omkring 1933
FöddValter Bertil Ljungqvist
11 juni 1900
Sverige Kisa, Sverige
Död22 maj 1974 (73 år)
Sverige Kisa, Sverige
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska
Verksam1933–1974
Make/makaEva Neuman
(gift 1940, skild 1945)
Gerda Antti (fr 1950)
SläktingarBirger Ljungquist (bror)

Walter Bertil Ljungquist, född 11 juni 1900 i Kisa socken, död där 22 maj 1974 i Kisa, var en svensk författare och manusförfattare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Han var son till köpmannen Josef Ljungquist och Edla Pettersson. Han drev först faderns tryckeri 1924–1934, varefter han blev författare på heltid. Hans bror, målaren Birger Ljungquist, har ofta utfört omslagen till romanerna. Ljungquist var gift två gånger, första gången från 1940 med journalisten Eva Neuman (1920–1987), dotter till konstnären Carl Bernhard Neuman och Florence Wahlinder, och andra gången från 1950 med författaren Gerda Antti (född 1929).[1]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Walter Ljungquist är något av en särling i svensk litteratur som inte kan placeras in i en speciell genre eller litterär strömning. Debutromanen Ombyte av tåg jämfördes med Ernest Hemingway, men senare hittade Ljungquist sin egenart med en känslig och ofta vindlande berättarstil, präglad av mystik och begrundan av barndomsminnen. Han är en av svensk litteraturs främsta naturskildrare (Kisa socken och trakten däromkring) och skänker sina gestalter dostojevskijsk komplexitet och svindlande djup.

Romanerna kännetecknas av en antroposofisk livsåskådning och en mängd varierande och egenartade berättartekniker med förebilder som Marcel Proust och William Faulkner. Bland hans tidiga verk märks novellsamlingen En dörr står på glänt (1937) och romanen Azalea (1948), som utspelar sig i ett inre medvetande där en författare konfronteras med huvudpersonerna i den roman han skriver på. I Nycklar till okänt rum (1950) använde han detektivromanens berättargrepp i skildringen av en man som är på jakt efter sin identitet efter att drabbats av minnesförlust.

I en rad senare romaner, Revolt i grönska (1951), Liljor i Saron (1952), Kammarorgel (1954) och Brevet från Casper (1955) står författarens alter ego Jerk Dandelin i centrum av handlingen. Genom sina egna inre kriser och erfarenheter och möten med andra människor skildras hans väg till en fördjupad livsinsikt, särskilt i Paula (1956) och I stormen (1960). En höjdpunkt bland dessa romaner anses vara Källan (1961), som handlar om hur den unge Jerk och några andra barn ger sig av för att söka efter en magisk källa i skogen. Mångtydigheten och det aldrig avslutade i människans strävan är det centrala temat för de fortsatta romanerna i sviten, Erika, Erika (1963), Väggarna har ögon (1965) och Sörj dina träd (1972).

Den lättsammare romanen Vandring med månen (1941) filmatiserades av Hasse Ekman som också inspirerades till sin film Flicka och hyacinter efter att ha läst Ljungquists roman Resande med okänt bagage (1938). Ljungquist och Ekman skrev även flera andra filmmanus tillsammans under 1940- och 1950-talen.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Ljungquist, Walter i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 697.
  • Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (1987). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedt. Libris 7154710. ISBN 9118730221 
  • Den svenska litteraturen. 5, Modernister och arbetardiktare : 1920-1950. Stockholm: Bonnier Alba. 1993. sid. 75-80. Libris 1682396. ISBN 9134514163 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bäckvall, Anna-Kari (1989). Walter Ljungquist: ett författarporträtt. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1989:130. Borås. Libris 854193 
  • Fant, Göran (1983). En studie i Walter Ljungquists Kammarorgel. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654916 
  • Georgii-Hemming, Bo (1997). Träd: ett försök till lacansk läsning av Walter Ljungquists berättelser särskilt Jerk Dandelinsviten = [Tree] : [an attempt at a lacanian reading of Walter Ljunquist's narratives, with special regard to the Jerk Dandelin series]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 33. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7770480. ISBN 91-88300-37-4 
  • Nerman, Bengt (1976). Den skapande processen: en studie i Walter Ljungquists diktarmetod = [The creative process] : [a study in the poetic method of Walter Ljungquist]. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7218278. ISBN 91-20-04459-3 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Walter_Ljungquist&oldid=54786869”