Walter Bartel

Walter Bartel
	Walter Bartel
	Walter Bartel 1947.
Född	15 september 1904; Fürstenberg an der Havel, Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz, Kejsardömet Tyskland
Död	16 januari 1992 (87 år); Berlin, Tyskland
Nationalitet	Tysk
Yrke/uppdrag	Historiker, författare

Walter Bartel, född 15 september 1904 i Fürstenberg an der Havel, död 16 januari 1992 i Berlin, var en tysk marxistisk historiker och förintelseöverlevare. Han var professor i historia vid Leipzigs universitet från 1953 till 1957 och professor vid Humboldt-Universität zu Berlin från 1962 till 1967. Bartel publicerade verk om bland annat det antifascistiska motståndet inom vänsterflygeln i SPD, om Buchenwald och om Ernst Thälmann.

Biografi

Walter Bartel gick med i Tysklands kommunistiska ungdomsförbund 1920 och tre år senare i Tysklands kommunistiska parti (KPD). År 1929 inledde han studier i marxism–leninism vid Internationella Leninskolan i Moskva.

Bartel återvände till Tyskland år 1932 och deltog i motståndet mot den tyska nazismen. För denna illegala verksamhet dömdes han 1933 till 27 månaders fängelse att avtjänas i Brandenburg-Görden Prison i Brandenburg. Därefter emigrerade Bartel till Tjeckoslovakien, där han i mars 1939 greps av de tyska ockupationsmyndigheterna. Bartel internerades i koncentrationslägret Buchenwald, där han ingick i motståndsrörelsen. Han befriades i april 1945.^[1]

Efter andra världskriget blev han medlem av Tysklands socialistiska enhetsparti och personlig rådgivare åt Wilhelm Pieck. Bartel avlade doktorsexamen och utnämndes år 1953 till professor i historia vid Leipzigs universitet. Åren 1957–1962 var han direktor för Institutet för samtidshistoria och 1962–1967 innehade han professuren i historia vid Humboldt-Universität zu Berlin. Efter sin pensionering var Bartel engagerad för Buchenwaldöverlevare; han var bland annat vice ordförande för Fédération Internationale des Résistants (FIR).

Bibliografi (urval)

1949 – Konzentrationslager Buchenwald
1949 – Aktion / Berliner Vereinigung der Verfolgten des Naziregimes
1950 – Wilhelm Pieck, Präsident der Deutschen Demokratischen Republik
1951 – Karl Liebknecht gegen Krupp
1951 – Ernst Thälmann, ein mutiger Vorkämpfer gegen Faschismus und imperialistischen Krieg
1956 – Deutschland in der Zeit der faschistischen Diktatur 1933–1945
1957 – Die Linken in der deutschen Sozialdemokratie im Kampf gegen Militarismus und Krieg
1957 – Zum Gedenken des treuen Mitkämpfers Ernst Thälmanns Albert Kuntz
1959 – Bei den Kindern zu Besuch
1960 – Ideologie des Verbrechens und des Unterganges
1960 – Buchenwald
1961 – Ein Held der Nation
1961 –Karl Liebknecht
1962–1968 – Geschichte des Großen Vaterländischen Krieges der Sowjetunion. 6 band
1966 – Der Aufgabenbereich des Leiters des Amtes DIV des Wirtschafts-Verwaltungshauptamtes der SS
1974 – Karl Liebknecht
1979 – Das internationale antifaschistische Aktiv befreite das Konzentrationslager Buchenwald
1987 – La deportazione nei campi di sterminio nazisti/studi e testimonianze

Utmärkelser (urval)

Källor

”Walter Bartel (1904–1992)”. Bibliothèque nationale de France. https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb126839788. Läst 25 november 2021.

Noter

^ ”Walter Bartel” ( PDF). Universität Leipzig. 7 mars 2009. https://research.uni-leipzig.de/agintern/CPL/PDF/Bartel_Walter.pdf. Läst 25 november 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Walter Bartel.
Bilder & media

[1] ”Walter Bartel” ( PDF). Universität Leipzig. 7 mars 2009. https://research.uni-leipzig.de/agintern/CPL/PDF/Bartel_Walter.pdf. Läst 25 november 2021.

[1]