Hoppa till innehållet

Wagnergruppen

Från Wikipedia
Wagnergruppen
Группа Вагнера
Gruppa Vagnera
Region och utbredningRyssland Ryssland
Ukraina Ukraina
Syrien Syrien
Libyen Libyen
Centralafrikanska republiken Centralafrikanska republiken
Sudan Sudan
Grundad2014
GrundareDmitrij Utkin
Typparamilitär organisation
Juridisk statusAktiv
SäteSankt Petersburg, Ryssland
Betjänad regionglobalt
ChefJevgenij Prigozjin[1]
Personalokänt antal legosoldater
Södra militärdistriktets högkvarter i tidigare Palace Hotel i staden Rostov-na-Donu, Ryssland under Wagnergruppens uppror i juni 2023.

Wagnergruppen (ryska: Группа Вагнера/Gruppa Vagnera) är en rysk paramilitär organisation.[2] Den tillhandahåller legosoldater till konflikter i olika delar av världen, inklusive till Rysslands invasion av Ukraina[3] där gruppen fram till sommaren 2023 gav stöd till Rysslands ordinarie marktrupper. Gruppen har även rekryterat soldater till bland annat syriska inbördeskriget,[4] andra libyska inbördeskriget[5][6] samt inbördeskrigen i Centralafrikanska republiken[7][8] och i Sudan.[8][9]

Organisationen utbildar sina soldater på en rysk militärbas i Krasnodar kraj, som används av Rysslands specialförband.[10] I praktiken samordnar man sina aktioner nära med den ryska militärapparaten, medan Rysslands ledning gör allt för att förneka gruppens existens.[11]

År 2022 rapporterades det att Wagnergruppen hade uppemot 50 000 aktiva i Ukraina, däribland 40 000 fångar.[12] Den 23 augusti 2023 dödades bland andra Wagners ledare Jevgenij Prigozjin och grundare Dmitrij Utkin i en flygkrasch i Ryssland.[13]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Wagnergruppen har sitt ursprung från 2013. Då grundade anställda vid det ryska säkerhetsföretaget Moran Security Group det Hongkongbaserade Slavonic Corps, där syftet var att försvara och skydda ekonomiska egendomar åt den syriska staten under det pågående inbördeskriget. Slavonic Corps hade rekryterat 267 ryska legosoldater, och när de väl var i Syrien var de både underbemannade och hade för undermålig krigsmateriel.[11]

Legosoldaterna var involverade i en operation som gick ut på att återta statliga oljefält i provinsen Dayr az-Zawr från rebeller. Deras färd startades i Latakia, men de kom inte längre än till Homs eftersom en syrisk militärhelikopter misstog konvojen för att tillhöra rebeller. När helikoptern skulle inleda en attack, råkade den flyga in i kraftledningar och kraschade in i konvojen, vilket gjorde det omöjligt för Slavonic Corps att fullfölja sin färd. De tog därefter sin tillflykt till staden al-Sukhnah, men väl där mötte de massivt motstånd från uppemot 6 000 rebeller. De fick retirera och uppdraget misslyckades.[11]

Legosoldaterna blev hemskickade, och när de landade på Vnukovos internationella flygplats i Moskva blev samtliga arresterade av den ryska militärmyndigheten Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) för de hade brutit mot den ryska federala lagen som förbjuder ryska medborgare att arbeta som legosoldater. FSB slog även till mot och arresterade grundarna av Slavonic Corps och de riskerade fängelse i uppemot åtta år.[14]

Under eget namn

[redigera | redigera wikitext]

Den paramilitära organisationen nämndes för första gången 2014 med namnet ChVK Vagner, när de var i Luhansk oblast och deltog i konflikten i östra Ukraina. Den som pekas ut att vara grundaren är Dimitrij Utkin,[11] som tidigare varit chef för en enhet inom GRU:s specialförband och en av dem som rekryterades till Slaviska kåren.[15]

I början av 2015 deltog de även i slaget om Debaltseve,[16] och i oktober blev de även skickade till Syrien[17] där de sedan dess befunnit sig. År 2017 blev de involverade i Sudans inbördeskrig och 2018 även i de krig som utkämpades i Centralafrikanska republiken och Libyen.

Wagnergruppen har också haft kopplingar till händelser där fyra journalister under 2018 miste livet efter att ha försökt bedriva grävande journalistik om organisationen.[18] Den förste som dog var Maksim Borodin, som i april avled i sviterna efter ett fall från sin balkong på femte våningen i Jekaterinburg. Den lokala polisen kunde dock inte fastställa att det låg något brott bakom fallet från balkongen; dock kom det efteråt fram att Borodin hade ringt en vän och sagt att beväpnade och kamouflageklädda personer befann sig på balkongen och i trapphuset.[19]

I juli 2018 blev tre ryska journalister, som tillhörde ett massmedieföretag som ägs av den forne oligarken Michail Chodorkovskij, mördade i ett bakhåll av okända attentatsmän i Centralafrikanska republiken.[20]

Del av invasionen av Ukraina

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Wagnergruppens uppror

Wagnergruppen blev del av del av de stridande enheterna under Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022. Gruppens existens har dock förnekats från officiellt ryskt håll, där man även velat beskriva invasionen som en "särskilt militär operation" och Wagnergruppens relativa osynlighet tjänat president Putins strategiska syften.[11] Wagnergruppens total styrka anses vid olika tillfällen ha rört sig om uppåt 50 000[21] stridande, varav kanske hälften slagits ut under striderna under 2022 och 2023 eller varit verksamma i andra konfliktzoner.

Ibland har Wagnergruppen setts som en elitstyrka, lämplig att sätta in vid svårare uppdrag. Den anses ha varit elementär i Rysslands slutliga erövring av den östukrainska staden Bachmut under våren 2023, efter strider som i princip tömde staden (som dessförinnan haft över 70 000 invånare) och förvandlade den till en ruinstad. Under striderna led Wagnergruppen svåra förluster i döda (möjligen så många som 20 000[22]) och skadade, och återkommande problem med materielförsörjning och beskjutning från reguljära trupper ledde till samarbetssvårigheter mellan trupperna.

Gruppens chef Jevgenij Prigozjin[11] kritiserade under våren alltmer öppet den ryska statsledningen, vilket den 24 juni ledde till ett regelrätt uppror. Den dagen vände Wagnergruppen sina vapen mot Ryssland, etablerade tillfällig kontroll över militära stödjepunkter i städer som Rostov-na-Donu och Voronezj och skickade i väg en militärkolonn mot Moskva, med syftet att avsätta försvarsminister Sergej Sjojgu (enligt Prigozjin ansvarig för många av Wagnergruppens problem). Efter en dags uppror avbröts dock upproret sedan Belarus president Lukasjenko gått in som medlare. Wagnertrupperna vände därefter tillbaka till sina ordinarie stridspositioner. Den 23 augusti 2023 dödades Wagners ledare Jevgenij Prigozjin i en flygkrasch i Ryssland.[13]

Wagner klassad som terroristorganisation

[redigera | redigera wikitext]

Frågan om att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation har förts under en längre tid sedan gruppen anklagats för terrorhandlingar i bland annat Syrien och Ukraina.

Frankrike uppmanade 2023 Europeiska Unionen att gå vidare med en terrorlistning.[23][24][25] I Sverige uppmanade ett enigt utrikesutskott regeringen att verka för en europeisk klassificering.[26] Storbritannien terrorstämplade Wagnergruppen 2023.[27]

Administration

[redigera | redigera wikitext]

Wagnergruppen har sedan november 2022 sitt huvudkontor i ett stort nybyggt kontorskomplex, PMC Wagner Center, nära tunnelbanestation Novotjerkasskaja i östra Sankt Petersburg.[28][29]

Gruppen verkar utåt som ett privat rekryteringsföretag, även om man nära samordnar sin verksamhet med den ryska statsledningen (som gör det mesta för att förneka Wagnergruppens existens). På ett antal orter finns dock militärförläggningar för Rysslands militär och Wagnergruppen nära eller i anslutning till varandra,[30] och gruppen åtnjuter mycket av det stöd som de reguljära trupperna får.[31] Samordningen av Wagnergruppens verksamhet med den reguljära armén är också i linje med den officiella ryska linjen, där inga privata företag får verka militärt i landet.[11]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Laurén, Anna-Lena (7 februari 2023). ”Wagnercentrum i Sankt Petersburg: Vi jobbar för en sund patriotism”. Hufvudstadsbladet: s. 4–5. http://www.hbl.fi/artikel/4ca296dd-e992-40b4-8542-197c08fa2198. 
  2. ^ Hedenskog, Jakob (19 mars 2021). ”Legosoldater och oligarker – Nu spänner Ryssland musklerna i Afrika”. Utrikespolitiska magasinet. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2021/mars/legosoldater-och-oligarker--nu-spanner-ryssland-musklerna-i-afrika/. Läst 21 december 2021. 
    ”Wagner Group”. Global Security. https://www.globalsecurity.org/intell/world/russia/vagner.htm. 
  3. ^ Quinn, Allison. ”Vladimir Putin sent Russian mercenaries to 'fight in Syria and Ukraine'”. The Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/news/2016/03/30/vladimir-putin-sent-russian-mercenaries-to-fight-in-syria-and-uk/. 
  4. ^ Peter, Laurence. ”Syria war: Who are Russia's shadowy Wagner mercenaries?”. BBC. https://www.bbc.com/news/world-europe-43167697. 
  5. ^ Kartsev, Dmitrij. ”Russia is suspected of deploying troops to Libya, but what's Moscow's play in this muddy conflict”. Meduza.io. https://meduza.io/en/feature/2018/10/11/russia-is-suspected-of-deploying-troops-to-libya-but-what-s-moscow-s-play-in-this-muddy-conflict. 
  6. ^ Sutjkov, Maksim A. ”Analysis: Reports on russian troops in Libya spark controversy”. Al-Monitor.com. https://www.al-monitor.com/pulse/originals/2018/10/russia-libya-troops-hifter.html. 
  7. ^ Hauer, Neil. ”Russia's favorite mercenaries”. TheAtlantic.com. https://www.theatlantic.com/international/archive/2018/08/russian-mercenaries-wagner-africa/568435/. 
  8. ^ [a b] ”Russia revisits an old cold war battleground”. Stratfor.com. https://worldview.stratfor.com/article/russia-revisits-old-cold-war-battleground. 
  9. ^ Adam, Ahmed H. ”What is behind Sudan's 'rapprochement' with Russia?”. Al-Jazira. https://www.aljazeera.com/indepth/opinion/sudan-rapprochement-russia-171130124410870.html. 
  10. ^ ”What losses PMC Wagner suffered in Syria”. RusLetter.com (Fontanka). https://rusletter.com/articles/what_losses_pmc_wagner_suffered_in_syria. 
  11. ^ [a b c d e f g] Rácz, András (21 september 2020). ”Band of Brothers: The Wagner Group and the Russian State | The Post-Soviet Post | CSIS” (på engelska). www.csis.org. https://www.csis.org/blogs/post-soviet-post/band-brothers-wagner-group-and-russian-state. Läst 25 juni 2023. 
  12. ^ ”Today's D Brief: Zelenskyy thanks Americans, lawmakers; North Korea sent arms to Wagner, WH says; Breaking down the omnibus; Germany's year ahead; And a bit more.” (på engelska). Defense One. 22 december 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/12/the-d-brief-december-22-2022/381241/. Läst 6 september 2023. 
  13. ^ [a b] ”Wagnerledaren Prigozjin död i flygkrasch”. DN.SE. 23 augusti 2023. https://www.dn.se/varlden/flygkrasch-i-ryssland-prigozjin-pa-passagerarlistan/. Läst 6 september 2023. 
  14. ^ Weiss, Michael. ”The case of the Keystone cossacks”. ForeignPolicy.com. https://foreignpolicy.com/2013/11/21/the-case-of-the-keystone-cossacks/. 
  15. ^ Gostev, Aleksandr; Coalson, Robert. ”Russia's paramilitary mercenaries emerge from the shadows”. Radio Free Europe. https://www.rferl.org/a/russia-paramilitary-mercenaries-emerge-from-the-shadows-syria-ukraine/28180321.html. 
  16. ^ ”#MinskMonitor: Wagner's role in key ukrainian battle revealed”. Medium.com. https://medium.com/dfrlab/minskmonitor-wagners-role-in-key-ukrainian-battle-revealed-95ee8ce133fe. 
  17. ^ Taylor, Adam. ”What we know about the shadowy Russian mercenary firm behind an attack on U.S. troops in Syria”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2018/02/23/what-we-know-about-the-shadowy-russian-mercenary-firm-behind-the-attack-on-u-s-troops-in-syria. 
  18. ^ ”Terrorlistning av Wagnergruppen (Skriftlig fråga 2022/23:329 av Markus Wiechel (SD))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/terrorlistning-av-wagnergruppen_ha11329/. Läst 26 juni 2023. 
  19. ^ ”Russian reporter Borodin dead after mystery fall”. BBC. https://www.bbc.com/news/world-europe-43781351. 
  20. ^ ”Three Russian journalists killed in Central African Republic ambush”. Reuters. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180801003648/https://af.reuters.com/article/africaTech/idAFL5N1UR790. Läst 13 oktober 2018. 
  21. ^ ”What is Russia's Wagner Group of mercenaries in Ukraine?” (på brittisk engelska). BBC News. 25 juni 2022. https://www.bbc.com/news/world-60947877. Läst 25 juni 2023. 
  22. ^ ”Wagner chief says 20,000 of its troops killed in Bakhmut battle” (på engelska). www.aljazeera.com. 25 maj 2023. https://www.aljazeera.com/news/2023/5/25/wagner-chief-says-20000-of-its-troops-killed-in-bakhmut-battle. Läst 25 juni 2023. 
  23. ^ ”France calls on EU to list Wagner as ‘terrorists’, UK considering” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2023/5/10/france-calls-on-eu-to-list-wagner-as-terrorists-uk-considering. Läst 26 juni 2023. 
  24. ^ Reuters (10 maj 2023). ”Britain set to ban Russia's Wagner Group - The Times” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/uk/britain-set-blacklist-russias-wagner-group-the-times-2023-05-09/. Läst 26 juni 2023. 
  25. ^ ”UK poised to label Wagner group terrorists as France urges EU to act” (på brittisk engelska). The Guardian. 10 maj 2023. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2023/may/10/wagner-should-be-labelled-terrorist-group-france-tells-eu. Läst 26 juni 2023. 
  26. ^ ”Utskott: Terrorlista Wagnergruppen i EU”. www.aftonbladet.se. 9 juni 2023. https://www.aftonbladet.se/a/xgybmV. Läst 26 juni 2023. 
  27. ^ ”Storbritannien terrorstämplar Wagnergruppen”. DN.SE. 6 september 2023. https://www.dn.se/varlden/storbritannien-terrorstamplar-wagnergruppen/. Läst 6 september 2023. 
  28. ^ ”Wagner Mercenary Group Opens Tech Center in St. Petersburg; Moscow Times”. Moscow Times. 4 November 2022. https://www.themoscowtimes.com/2022/11/04/putin-urges-remaining-civilians-in-kherson-to-leave-city-a79293. 
  29. ^ PMC Wagner Centre öppnar i Sankt Petersburg på Novaya gazeta den 29 oktober 2022.
  30. ^ ”Призраки войны: как в Сирии появилась российская частная армия”. Журнал РБК. 25 april 2016. https://www.rbc.ru/magazine/2016/09/57bac4309a79476d978e850d. Läst 25 juni 2023. 
  31. ^ Tsvetkova, Maria (15 februari 2018). ”Russian toll in Syria battle was 300 killed and wounded: sources” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-casualtie-idUSKCN1FZ2DZ. Läst 25 juni 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wagnergruppen&oldid=56307980”