W Ursae Majoris-variabel

W Ursae Majoris-variabel
Schematisk skiss av en W Ursae Majoris-variabel med massförhållandet 3:1. Båda komponenterna har fyllt sina Roche-lober. Beskrivning: Förmörkelsevariabel med dubbelstjärnor som står i kontakt med varandra. Prototypstjärna: W Ursae Majoris. Typer: Typ A, W, B och H. Antal: 1 111 stjärnor fanns registrerade i GCVS4 (2009) som W Ursae Majoris-variabler.^[1]

W Ursae Majoris-variabel (EW) är en typ av förmörkelsevariabel.^[2] Det är frågan om dubbelstjärnor där båda komponenterna fyllt sina Roche-lober och är i kontakt med varandra.^[3] En gemensam yttre atmosfär runt stjärnorna kan förekomma. Stjärnorna är av spektralklass F, G eller K.

Ljuskurvan växlar ständigt under perioder som vanligen under 1 dygn. Primär- och sekundärminima är i stort sett lika djupa.^[4]^[1]

Undertyper

W Ursae Majoris-variablerna är traditionellt indelade i två undergrupper: A-typ och W-typ:^[5]

A-typen består av dubbelstjärnor som är hetare än solen, av spektraltyp A eller F och variationer av ljusstyrkan på 0,4 – 0,8 dygn. W-typen är kallare stjärnor av spektraltyp G eller K och kortare period, 0,22 – 0,4 dygn. ^[3]

1978 introducerades en ny undergrupp, B-typ, med stora temperaturskillnader mellan komponenterna i dubbelstjärnan.

2004 introducerades ytterligare en undergrupp, H-typ (av High mass ratio), med mindre skillnad mellan komponenterna i massa än 0,72 (sekundär komponent/primär komponent) och stort rörelsemängdsmoment. ^[6]

Några ljusstarka variabler

Den ljusstarkaste stjärnan på himlen bland W Ursae Majoris-variablerna är Epsilon Coronae Borealis i Södra korsets stjärnbild. Här följer en lista med några av de ljusstarkaste. Prototypstjärnan W Ursae Majoris befinner sig där på sjätte plats.

Epsilon Coronae Borealis 4,74 – 5,00
44 Bootis 5,80 – 6,39
S Antliae 6,27 – 6,83
VW Cephei 7,31 – 7,71^[7]
TV Pictoris 7,37 – 7,53^[8]
W Ursae Majoris 7,75 – 8,48

Se även

Variabel stjärna

Referenser

^ [a b] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.
^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019.
^ [a b] R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1.
^ Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142-143. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 16 augusti 2019
^ L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36.
^ Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). ”On the properties of contact binary stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. doi:10.1051/0004-6361:20040430. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html. Läst 16 augusti 2019.
^ ”VW Cep” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=8393. Läst 16 augusti 2019.
^ ”TV Pic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26362. Läst 16 augusti 2019.

[GCVS4B-1] [a b] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.

[otero-2] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019.

[wilson2001-3] [a b] R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1.

[Good2-4] Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142-143. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 16 augusti 2019

[Binnendijk-5] L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36.

[Csizmadia-6] Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). ”On the properties of contact binary stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. doi:10.1051/0004-6361:20040430. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html. Läst 16 augusti 2019.

[magnitud-7] ”VW Cep” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=8393. Läst 16 augusti 2019.

[magnitud2-8] ”TV Pic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26362. Läst 16 augusti 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]