Hoppa till innehållet

WASP-56

Från Wikipedia
WASP-56
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBerenikes hår
Rektascension12t 13m 27,8904s[1]
Deklination+23° 03′ 20,459″[1]
Skenbar magnitud ()+11,48[2]
Stjärntyp
SpektraltypG6[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,636[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -36,262 ± 0,810[1] mas/år
Dek.: +0,871 ± 0,590[1] mas/år
Parallax ()3,0865± 0,0511[1]
Avstånd1 060 ± 20  (324 ± 5 pc)
Detaljer
Massa1,107 ± 0,024[4] M
Radie1,112 +0,026−0,022[5] R
Temperatur5 600 ± 100[4] K
Metallicitet+0,12 ± 0,06[5]
Vinkelhastighet1,5 ± 0,9[4] km/s
Ålder6,2 +3,0−2,1[5] miljarder år
Andra beteckningar
Melotte 111 AV 561, TYC 1986-1561-1, 2MASS J12132790+2303205, Gaia DR1 4001613814138156416, Gaia DR3 4001613814138156416, Gaia DR2 4001613814138156416[6]

WASP-56 är en ensam stjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Berenikes hår.[7] Den har en skenbar magnitud av ca 11,48[1] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 1 på ca 3,09 mas[3] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 060 ljusår (ca  324 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 4,6 km/s.[1]

Observationer vid Calar Alto-observatoriet med hjälp av lucky imaging-tekniken upptäckte en möjlig följeslagare separerad med 3,4 bågsekunder, men det är inte känt om detta är en verklig binär följeslagare eller en optisk dubbelstjärna.[8] 

Primärstjärnan WASP-56 är en gul till vit solliknande stjärna i huvudserien av spektraltyp G6.[6] Den har en massa av ca 1,1[4] solmassa, en radie av ca 1,1[5] solradie och har en effektiv temperatur av ca 5 600[4] K.

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

WASP-56 har en exoplanet som upptäcktes 2011 genom transitfotometri av SuperWASP-programmet. Fjorton passager observerades under tre bevakade säsonger. Transittiden var 214 minuter och minskade stjärnornas ljusstyrka med 0,014 magnitud.[4] Planeten har cirka 0,6 gånger Jupiters massa och en omloppsperiod på 4,6 dygn. Planeten har möjligen en stor kärna av tungmetaller.[4]

WASP-56 solsystem[5]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
0,599 ± 0,039 MJ
0,05614 ± 0,00040
4,6171010 ± 0,0000003
<0,082
88,5 ± 0,1°
ca 1,092 +0,035−0,033 RJ
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WASP-56, 5 november 2023.
  1. ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A; et al. (2016). "Gaia Data Release 1. Summary of the astrometric, photometric, and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 595. A2. arXiv:1609.04172. Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512. S2CID 1828208.Gaia Data Release 1 catalog entry
  2. ^ Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ [a b] "Cl* Melotte 111 AV 561". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 9 september 2013.
  4. ^ [a b c d e f g] Faedi, F.; et al. (2013). "WASP-54b, WASP-56b, and WASP-57b: Three new sub-Jupiter mass planets from SuperWASP". Astronomy & Astrophysics. 551: A73. arXiv:1210.2329. Bibcode:2013A&A...551A..73F. doi:10.1051/0004-6361/201220520. S2CID 14346225.
  5. ^ [a b c d e] Bonomo, A. S.; Desidera, S.; Benatti, S.; Borsa, F.; Crespi, S.; Damasso, M.; Lanza, A. F.; Sozzetti, A.; Lodato, G.; Marzari, F.; Boccato, C.; Claudi, R. U.; Cosentino, R.; Covino, E.; Gratton, R.; Maggio, A.; Micela, G.; Molinari, E.; Pagano, I.; Piotto, G.; Poretti, E.; Smareglia, R.; Affer, L.; Biazzo, K.; Bignamini, A.; Esposito, M.; Giacobbe, P.; Hébrard, G.; Malavolta, L.; et al. (2017). "The GAPS Programme with HARPS-N@TNG XIV. Investigating giant planet migration history via improved eccentricity and mass determination for 231 transiting planets". Astronomy & Astrophysics. A107: 602. arXiv:1704.00373. Bibcode:2017A&A...602A.107B. doi:10.1051/0004-6361/201629882. S2CID 118923163.
  6. ^ [a b] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=WASP-56. Hämtad 2024-12-09.
  7. ^ "Coma Berenices, constellation boundary". The Constellations. International Astronomical Union. Hämtad 27 februari 2014.
  8. ^ Wöllert, Maria; Brandner, Wolfgang (2015). "A Lucky Imaging search for stellar sources near 74 transit hosts". Astronomy and Astrophysics. 579. A129. arXiv:1506.05456. Bibcode:2015A&A...579A.129W. doi:10.1051/0004-6361/201526525. S2CID 118903879.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]