Vsevolod Pudovkin
| Vsevolod Pudovkin | |
 | |
| Född | 28 februari 1893 Penza[1] |
|---|---|
| Död | 30 juni 1953[1][2][3] (60 år) Jūrmala, Lettland |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetet Allryska statliga kinematografiska institutet, 6. Moskva Gymnasium  |
| Sysselsättning | Skådespelare, regissör[4][5], pedagog, författare, filmregissör, manusförfattare[4], publicist |
| Arbetsgivare | Mezjrabpom-Rus Allryska statliga kinematografiska institutet Mosfilm |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti (–) | |
| Utmärkelser | |
| Leninorden (1935) Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR (1940) Statliga Stalinpriset (1941) Arbetets Röda Fanas orden (1944) Statliga Stalinpriset (1947) Folkets artist i Sovjetunionen (1948) Statliga Stalinpriset (1950) Leninorden (1950) Arbetets Röda Fanas orden (1953) Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Röda fanans orden Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum | |
| Redigera Wikidata | |
Vsevolod Illarionovitj Pudovkin (ryska: Всеволод Илларионович Пудовкин), född 16 februari 1893 i Penza, Kejsardömet Ryssland, död 20 juni 1953 i Jūrmala, Lettiska SSR, Sovjetunionen, var en sovjetisk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och filmteoretiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Mest känd är Vsevolod Pudovkin förmodligen för sina tre verk En moder (1926), S:t Petersburgs sista dagar (1927; beställt till oktoberrevolutionens tioårsminne) och Storm över Asien (1928). Filmen Desertören (1933) fick dock kritik i Sovjetunionen och anklagades för att vara formalistisk.
Pudovkins senare produktion består till stor del av historiska dramer, däribland Moskva brinner (1939), Tåget över Alperna (1941) och Svarta havets hjälte (1947).
År 1932 blev Pudovkin professor vid Moskvas filmakademi (VGIK). Han tilldelades Leninorden två gånger och Stalinpriset tre gånger.
Filmografi som regissör (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1925 – Schackfeber (kortfilm)
- 1926 – En moder
- 1927 – S:t Petersburgs sista dagar
- 1928 – Storm över Asien
- 1933 – Desertören
- 1939 – Moskva brinner
- 1941 – Tåget över Alperna
- 1947 – Svarta havets hjälte
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Uppslagsordet Pudovkin, Vsevolod från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-02-10.
- Gillespie, David C. (2003). Russian cinema. Harlow, Essex, England: Longman.
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пудовкин Всеволод Илларионович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vsevolod-Illarionovich-Pudovkintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cz541w, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 15661, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ www.acmi.net.au, webb-ID på ACMI: creators/22941.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Vsevolod Pudovkin på Svensk Filmdatabas
- Vsevolod Pudovkin på Internet Movie Database (engelska)
|