Vitpannad stenskvätta

	Vitpannad stenskvätta; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Stenskvättor; Oenanthe
Art	Vitpannad stenskvätta; M. albifrons
Vetenskapligt namn
	§ Oenanthe albifrons
Auktor	(Rüppell, 1837)
Synonymer
	Vitpannad termitskvätta; Pentholaea albifrons; Myrmecocichla albifrons;

Vitpannad stenskvätta^[2] (Oenanthe albifrons) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Vitpannad stenskvätta är en liten och rätt slank svart stenskvätta. Hanen har en vit fläck i pannan som kan täcka större delen av hjässan, i vissa områden även vit skulderfläck. Honans fjäderdräkt från helsvart till att ha grå strupe och ibland grå panna. Arten liknar vitskuldrad termitskvätta och nordlig termitskvätta, men är mindre och hanen kan alltid särskiljas av det vita på pannan. Sången är lång, pratig och musikalisk.

Utbredning och systematik

Vitpannad stenskvätta delas in i fem underarter med följande utbredning:^[4]

Oenanthe albifrons frontalis – sydligaste Mauretanien till Senegal, Nigeria, Tchad och Kamerun
Oenanthe albifrons limbata – östra Kamerun till Centralafrikanska republiken (Ubangi-Shari region)
Oenanthe albifrons clericalis – Sydsudan, nordöstra Kongo-Kinshasa och norra Uganda
Oenanthe albifrons albifrons – Eritrea och norra Etiopien
Oenanthe albifrons pachyrhyncha – sydvästra Etiopien

Släktestillhörighet

Tidigare placerades arten i släktet Myrmecocichla, men flera DNA-studier visar att den är istället en del av stenskvättesläktet Oenanthe.^[5]^[6]^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Oenanthe albifrons . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae) Arkiverad 25 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
^ Voelker, G., R.C.K. Bowie, B. Wilson and C. Anderson (2012), Phylogenetic relationships and speciation patterns in an African savanna dwelling bird genus (Myrmecocichla), Biol. J. Linn. Soc. 106, 180-190.
^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikispecies har information om Oenanthe albifrons.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör vitpannad stenskvätta.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Oenanthe albifrons . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[5] Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae) Arkiverad 25 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.

[6] Voelker, G., R.C.K. Bowie, B. Wilson and C. Anderson (2012), Phylogenetic relationships and speciation patterns in an African savanna dwelling bird genus (Myrmecocichla), Biol. J. Linn. Soc. 106, 180-190.

[7] Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.

[8] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]