Hoppa till innehållet

Vitnackad seglare

Från Wikipedia
Vitnackad seglare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljSeglare
Apodidae
SläkteStreptoprocne
ArtVitnackad seglare
S. semicollaris
Vetenskapligt namn
§ Streptoprocne semicollaris
Auktor(de Saussure, 1859)
Utbredning

Vitnackad seglare[2] (Streptoprocne semicollaris) är en fågel i familjen seglare.[3] Den är tillsammans med asiatiska purpurtaggstjärtseglaren störst av alla seglare. Fågeln är endemisk för västra Mexiko. Den minskar i antal, men dess bestånd anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Vitnackad seglare är en mycket stor (20,5–25 cm) medlem av familjen, cirka 20 % större än den vanligare och mycket mer spridda nära släkting halsbandsseglaren (S. zonaris). Adulta fåglar är brunsvarta, på ryggen blåglänsande, med en vit halvmåne i nacken som gett arten dess namn. Stjärten är rätt tvärt avskuren men framstår som något kluven när den hålls ihop. Halsbandsseglaren är som sagt mindre samt har ett fullständigt vitt halsband och tydligt kluven stjärt. Flykten är kraftfull, snabb och direkt. Den är tystlåten när den uppträder ensam men från grupper hörs ljudliga "cree-cree-cree".

Illustration av vitnackad seglare från 1869.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i bergsområden i västra Mexiko (från Chihuahua till Nayarit, Hidalgo och Morelos).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vitnackad seglare hittas i höglänta vilda landskap intill lodräta klippvägar, djupa flodfåror och höga klippavsatser på mellan 1 500 och 3 000 meters höjd. Mycket sällsynt kan den ses ända ner till havsnivån. Den är en social fågel som häckar i kolonier med upp till 200 individer. Födan består av olika sorters flygande insekter som skalbaggar, bin och flygmyror. Ofta födosöker den i grupp tillsammans med andra fåglar från samma koloni, ett antal kilometer bort.

Boet är vanligen en grund fördjupning i torr sand, vanligen utan saliv eller något annat bomaterial, som placeras på klipphyllor i grottor. Däri lägger den två vita ägg. Övriga detaljer om häckningsbiologin är okända.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[4]

Vitnackade seglarens vetenskapliga artnamn semicollaris betyder "halvkragad".[5]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Chantler, Phil & Gerald Driessens (2000) Swifts: A Guide to the Swifts and Treeswifts of the World, 2nd ed., Pica Press, East Sussex.
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Streptoprocne semicollaris . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från: http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  5. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]