Vitbukig elminia

	Vitbukig elminia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Feflugsnappare; Stenostiridae
Släkte	Elminia
Art	Vitbukig elminia; E. albiventris
Vetenskapligt namn
	§ Elminia albiventris
Auktor	Sjöstedt, 1893
Synonymer
	Vitbukad elminia;

Vitbukig elminia^[2] (Elminia albiventris) är en bergslevande afrikansk fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Vitbukig elminia är en liten (11 cm) och slank flugsnapparliknande fågel med kort tofs och lång, avsmalnad stjärt. Fjäderdräkten är likt nära släktingen mörk elminia sotgrå med mörkare huvud och helmörk stjärt, men är till skillnad från denna vit på buken. Vidare sträcker sig det sotsvarta på hjässan även ner på ansiktet och strupen, vilket ger den mer ett svarthuvat utseende. Honan är något mattare i färgerna än hanen, medan ungfågeln är brunare på vingarna. Sången är långsam och flöjtande och kontaktlätena raspiga.^[4]

Utbredning och systematik

Vitbukig elminia delas in i två distinkta underarter med följande utbredning:^[3]

Elminia albiventris albiventris – sydöstra Nigeria och södra Kamerun; utanför häckningstid förekommer den också på ön Bioko.
Elminia albiventris toroensis – östra Demokratiska republiken Kongo, Rwanda och sydvästra Uganda

Tillfälligt har den påträffats i Sydsudan.^[5]

Familjetillhörighet

Elminiorna fördes tidigare till familjen monarker, men DNA-studier^[6]^[7] visar att de tillhör en liten grupp tättingar som troligen är avlägset släkt med bland annat mesar. Dessa har nyligen urskiljts till den egna familjen Stenostiridae.

Levnadssätt

Vitbukig elminia förekommer i undervegetation i bergsskogar på mellan 900 och 2500 meters höjd. Födan är dåligt känd, men tros bestå av små ryggradslösa djur som flugor, små skalbaggar, bin och getingar.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som frekvent förekommande till mycket vanlig.^[8]

Namn

Det vetenskapliga tillika svenska släktesnamnet kommer av St Georges d’Elmina, en hamn i Nederländska Guldkusten, idag Ghana.^[9]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Elminia albiventris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 25 juli 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
^ [a b] Clement, P. (2019). White-bellied Crested-flycatcher (Elminia albiventris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59274 19 mars 2019).
^ Johansson, Ulf S.; Fjeldsa, J; Bowie, RCK (2008). ”Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): A review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers”. Molecular Phylogenetics and Evolution 48 (3): sid. 858–876. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.029. PMID 18619860. http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800015111/Johansson+et+al+Passerida+2008.pdf. Arkiverad 9 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.
^ Barker, F. Keith; Cibois, Alice; Schikler, Peter A.; Feinstein, Julie; Cracraft, Joel (2004). ”Phylogeny and diversification of the largest avian radiation”. Proceedings of the National Academy of Sciences 101 (30): sid. 11040–11045. doi:10.1073/pnas.0401892101. PMID 15263073.
^ Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Elminia albiventris.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Elminia albiventris.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Elminia albiventris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 25 juli 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[africa-4] [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.

[hbw-5] [a b] Clement, P. (2019). White-bellied Crested-flycatcher (Elminia albiventris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59274 19 mars 2019).

[6] Johansson, Ulf S.; Fjeldsa, J; Bowie, RCK (2008). ”Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): A review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers”. Molecular Phylogenetics and Evolution 48 (3): sid. 858–876. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.029. PMID 18619860. http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800015111/Johansson+et+al+Passerida+2008.pdf. Arkiverad 9 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.

[7] Barker, F. Keith; Cibois, Alice; Schikler, Peter A.; Feinstein, Julie; Cracraft, Joel (2004). ”Phylogeny and diversification of the largest avian radiation”. Proceedings of the National Academy of Sciences 101 (30): sid. 11040–11045. doi:10.1073/pnas.0401892101. PMID 15263073.

[8] Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]