Vitbröstad karstgärdsmyg

	Vitbröstad karstgärdsmyg; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Gärdsmygar; Troglodytidae
Släkte	Hylorchilus
Art	Vitbröstad karstgärdsmyg; H. navai
Vetenskapligt namn
	§ Hylorchilus navai
Auktor	Crossin & Ely, 1973
Utbredning
Synonymer
	Navas gärdsmyg; Navagärdsmyg;

Vitbröstad karstgärdsmyg^[2] (Hylorchilus navai) är en utrotningshotad fågel i familjen gärdsmygar.^[3] Den är endemisk för södra Mexiko, där den förekommer i karstformationer i låglänt urskog. IUCN kategoriserar den som sårbar.

Utseende och läten

Vitbröstad karstgärdsmyg är en 16 cm lång, långnäbbad, brun och vit gärdsmyg. Näbben är svartaktig, längst in på undre näbbhalvan orange. Den har vidare grå tygel och varmbrun ovansida med lätt svartbandade vingar. På strupen och övre delen av bröstet är den smutsvit, mot nedre delen av bröstet grå, medan flankerna är sotbruna och de undre stjärttäckarna gråbruna. På bröstet syns även svag, sotfärgad fjällning, på buken vit fjällning med mörkare subterminala halvmånar. Lätet beskrivs som ett nasalt "iihn" i par eller serier.^[1]

Utbredning och systematik

Fågeln lever i södra Mexikos lågland i Chiapas och östra Veracruz.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Vitbröstad karstgärdsmyg delar släkte med likaledes mexikanska rostbröstad karstgärdsmyg (H. sumichrasti). Tillsammans är de närmast släkt med kanjongärdsmygen (Catherpes mexicanus).^[4]

Levnadssätt

Vitbröstad karstgärdsmyg är begränsad till karstformationer i skuggan av låglänt städsegrön urskog, huvudsakligen mellan 75 och 800 meters höjd.^[5]^[6]^[7] Utbredningsområdet är därför naturligt fragmenterat, med formationer var fjärde kvadratkilometer i västra och centrala delar av Uxpanapa-regionen.^[7] Den verkar dock kunna bilda revir i så små områden som åtta hektar.^[7] Den plockar ryggradslösa djur från lavtäckta karstytor och bland sprickor i klippblock.^[5]

Status

Arten har ett litet och krympande utbredningsområde. Världspopulationen uppskattas till mellan 1500 och 7000 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den mexikanske naturforskaren och samlaren Juan Nava Solario.^[8] Fram tills nyligen kallades den navagärdsmyg även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Hylorchilus navai . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Barker, F.K. (2017), Molecular Phylogenetics of the Wrens and Allies (Passeriformes: Certhioidea), with Comments on the Relationships of Ferminia, Amer. Mus. Novitates 3887, 1-28.
^ [a b] Atkinson, P. W.; Whittingham, M. J.; Gómez de Silva Garza, H.; Kent, A. M.; Maier, R. T. 1993. Notes on the ecology, conservation and taxonomic status of Hylorchilus wrens. Bird Conservation International 3: 75-85.
^ Howell, S. N. G.; Webb, S. 1995. A guide to the birds of Mexico and northern Central America. Oxford University Press, Oxford.
^ [a b c] Gómez de Silva, H. 1997. Comparative analysis of the vocalizations of Hylorchilus wrens. Condor 99: 981-984.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Hylorchilus navai.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Hylorchilus navai.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Hylorchilus navai . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[4] Barker, F.K. (2017), Molecular Phylogenetics of the Wrens and Allies (Passeriformes: Certhioidea), with Comments on the Relationships of Ferminia, Amer. Mus. Novitates 3887, 1-28.

[Atkinson-5] [a b] Atkinson, P. W.; Whittingham, M. J.; Gómez de Silva Garza, H.; Kent, A. M.; Maier, R. T. 1993. Notes on the ecology, conservation and taxonomic status of Hylorchilus wrens. Bird Conservation International 3: 75-85.

[6] Howell, S. N. G.; Webb, S. 1995. A guide to the birds of Mexico and northern Central America. Oxford University Press, Oxford.

[Gomez-7] [a b c] Gómez de Silva, H. 1997. Comparative analysis of the vocalizations of Hylorchilus wrens. Condor 99: 981-984.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]