Hoppa till innehållet

Vinkel (journalistik)

Från Wikipedia

Vinkel innebär inom journalistiken den utgångspunkt som en reporter eller redaktion har i till exempel en artikel eller ett reportage.[1]:s.21 Den fungerar som en konkret öppning eller en ”krok” som en nyhet eller ett reportage kan hängas upp på.[2]:s.94

Att välja vinkel är att avgöra vilken aspekt av en fråga eller en händelse som ska lyftas upp som huvudtema i reportaget, och renodla genom att välja ut vilka korrekta och relevanta uppgifter som krävs för att göra verkligheten begriplig.[3]:s.46

Valet av vinkel bygger på en journalistisk bedömning. Alla aspekter och perspektiv av en fråga kan inte beskrivas i en och samma artikel. Journalisten och/eller redaktionen utgår därför från sin tänkta målgrupp, ämnet, nyhetsvärdet, geografisk eller kulturell närhet och andra aspekter som är unika för mediet och dess publik. Även de journalistiska idealen om objektivitet, i form av saklighet, sanning, relevans och opartiskhet i form av balans och neutral presentation, påverkar hur journalister väljer att presentera information.[4] Därför kan olika medier använda olika vinklar, till exempel lokalt eller som uppföljning, trots att de beskriver samma ämne, händelse eller skeende.[5]:74[1]:s.22

En annan betydelse av vinkel, som förkommer inte minst i kritik av media, är att journalister påstås vinkla berättelser så att vissa åsikter eller intressen medvetet gynnas.[6] Enligt journalistiska ideal bör dock valet av vinkel inte grundas i ett ställningstagande.[7]:s.80

  1. ^ [a b] Fichtelius, Erik (2008). Nyhetsjournalistik: tio gyllene regler : version 2.0 (2., uppdaterade uppl.). Stockholm: UR. Libris 10875930. ISBN 9789125080043 
  2. ^ Petersson, Olof; Carlberg Ingrid (1990). Makten över tanken: en bok om det svenska massmediesamhället. Maktutredningens publikationer, 99-0641947-4. Stockholm: Carlsson. Libris 7665941. ISBN 9177983521 
  3. ^ Lindfelt, Erik; Eriksson-Sjöberg Leif (2006). Nyhetsradio: en bok om aktualitetsjournalistik. Stockholm: Carlsson. Libris 10167966. ISBN 9173310107 
  4. ^ ”objektivitet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/objektivitet. Läst 22 september 2024. 
  5. ^ Häger, Björn (2014). Reporter: en grundbok i journalistik (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 16666912. ISBN 9789144095868 
  6. ^ Truedson, Lars (2019). 13 vassa frågor om journalistik: med svar som inte stryker medhårs. Institutet för Mediestudier. sid. 7. ISBN 978-91-984982-2-6. Läst 19 september 2024. ”Det beror på vad man menar med vinkla. För ”vinkla” har minst två betydelser när det handlar om journalistik. Den ena, som vi journalister själva använder, handlar om att välja angreppssätt för att bäst berätta en historia. I vilken ände börjar den? Hur kan man effektivast fånga publikens intresse? Den andra betydelsen, som inte minst kritiker av medier tar till, handlar om att journalister påstås vrida berättelsen så att en viss åsikt medvetet gynnas.” 
  7. ^ Fichtelius, Erik (2016). Vad är en nyhet: och 100 andra jätteviktiga frågor / Erik Fichtelius. Stockholm: Langenskiöld. Libris 18546423. ISBN 9789187007927