Vilhelmina är en fjällkommun med skog och myrmark i öst och fjäll med björkskog och trädlösa fjällhedar i väst. Skog och fjäll har också traditionellt utgjort basen för näringslivet men numer domineras näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderar en växande turism.
Med undantag för mitten av 1970-talet har folkmängden stadigt minskat sedan kommunen bildades. Socialdemokraterna har varit starkaste parti i samtliga val även om styret varit växlande.
I östra delen av kommunen finns kuperad terräng täckt med skog och myrmark medan västra delen utgörs av fjällkedja med björkskog och trädlösa fjällhedar. Den högsta punkten ligger på Marsfjällen som når 1 589 meter över havet. Vattendrag och djupa sjöar så som Kultsjön, Malgomaj och Vojmsjön är belägna i de djupa dalstråken vilka tillhör Ångermanälvens övre avrinningsområde. I öster finns starrmyrar och sydliga moränsluttningar, dessa är de områden där det i huvudsak finns odlingsmark i kommunen.[11]
År 2020 bodde 51,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Vilhelmina kommun, Vilhelmina.[17]
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[18]
Vid valet 2006 förlorade Socialdemokraterna makten. År 2010 fick Socialdemokraterna återigen makten, denna gång med egen majoritet men valde att samstyra med Vänsterpartiet.[19] Efter valet 2014 tappade Socialdemokraterna återigen makten[20] efter att ha gått från nästan 55 procent av rösterna i valet 2010 till 37,8 procent.[21] Partiet kunde dock fortsätta styra genom att bilda majoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och den politiske vilden Bengt Bergsten.[22] Efter valet 2018 togs makten över av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Feministiskt initiativ och Politiskt alternativ under namnet Koalitionen.[23] Senare ändrades detta och Centerpartiet styr nu tillsammans med Socialdemokraterna.[24]
Skog och fjäll har varit den traditionella basen för det lokala näringslivet, men tjänstenäringarna har med tiden vuxit och dominerar numer. 11 procent av befolkningen var sysselsatta inom jord- och skogsbruket i början av 2020-talet, vilket inkluderade rennäringen medan fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som huvudsakligen bestod av små företag. Resterande andel, 84 procent, var sysselsatta inom tjänstenäringar och handel vilket inkluderade både offentliga och privata arbetsgivare. Turismen har blivit en allt viktigare del av tjänstenäringarna med arbetsgivare som exempelvis Hotell Vilhelmina och Marsfjäll hotell och konferens. Den enskilt största arbetsgivaren var dock kommunen.[11]
Kommunen har 6 236 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 259:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Vilhelmina kommun med 21,3 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[31]
Befolkningsutvecklingen i Vilhelmina kommun 1970–2020[31]
År
Folkmängd
1970
8 676
1975
8 687
1980
8 681
1985
8 640
1990
8 509
1995
8 509
2000
7 918
2005
7 327
2010
7 135
2015
6 829
2020
6 539
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Medelåldern i kommunen år 2016 var 44,5 år (varav 43,8 år för män och 45,2 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[18]
Åldersfördelningen i Vilhelmina kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[31]
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 626, eller 9,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 805 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 243, eller 3,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 655 den 31 december 2002).[32]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
561
8,24 %
295
266
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
68
0,96 %
28
37
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
Denna tabell redovisar födelseland för Vilhelmina kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[33]
Den 31 december 2016 hade 400 invånare (5,88 %), varav 227 män och 173 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[34]
Kommunen ligger inom det sydsamiska språkområdet, men inom kommunen talas även nordsamiska. Detta då staten tvångsförflyttade renskötande familjer från Karesuandoområdet på 1930-talet. Båda språken är hotade.[35]
Närvarokrav i kyrkan kunde i Norrland, där geografiskt stora socknar var vanligt, leda till att kyrkhelger tog flera dagar i anspråk. För övernattning byggdes då kyrkstäder runt om i Norrland. En av dessa är Vilhelmina kyrkstad som byggdes på 1840-talet, men där delar brann ner i en stor brand 1921. De kvarstående byggnaderna har renoverats i omgångar.[37] En annan kyrkstad är Fatmomakke kyrkstad som användes av både samer och nybyggare.[38]
Blasonering: I silver två korslagda blå vargspjut, försedda nedtill med skoning och upptill med renhornslida över spetsen, allt i rött, under en med röda bårder på silver försedd blå lappmössa, med tre kilar synliga, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en öppen krona av silver.[39]
Vapnet tillkom efter ett privat förslag och fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1949. Året efter fastställdes även ett vapen för den angränsande landskommunen. När dessa återförenades förlorade landskommunens vapen sin giltighet. Köpingens vapen registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1981, enligt blasoneringen ovan.