Erik Axel Karlfeldt sände sitt manuskript till Albert Bonniers förlag, men förläggarna var oangelägna att ta sig an en ny debutant och manuskriptet var fortfarande oläst när Karlfeldt återkallade det genom bud. Boken gavs istället ut av Joseph Seligmanns förlag. Karl Otto Bonnier ångrade det inträffade och gjorde flera försök att knyta Karlfeldt till Bonniers, men utan någon framgång. Karlfeldt var därmed den ende av de ledande nittiotalisterna som inte gavs ut hos Bonniers.[1]
Wikisource har originalverk som rör Vildmarks- och kärleksvisor. 