Vigdis Hjorth
| Vigdis Hjorth | |
 Vigdis Hjorth 2012 | |
| Född | 19 juli 1959 Oslo, Norge |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet |  Norsk |
| Språk | Norska |
| Verksam | 1983– |
| Noterbara verk | Arv og miljø |
Vigdis Hjorth, född 19 juli 1959 i Oslo, är en norsk författare.[1] Hon har sedan författardebuten 1983 presenterat ett tjugotal romaner samt ett drygt halvdussin ungdomsböcker. Hjorth är i sitt hemland mångfaldigt prisbelönt och har bland annat fått motta Cappelenpriset, Aschehougpriset och Bokhandlarpriset.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hjorth har studerat idéhistoria, statsvetenskap och litteraturvetenskap. Hon har arbetat för NRK Barneradioen och hon var redaktör för Barnetimeboka 1989–991.[1]
Hon är trebarnsmor, bosatt på Nesøya i Asker, och har tidigare bott i Köpenhamn, Bergen, Schweiz och Frankrike.[2]
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Vigdis Hjorth debuterade 1983 med barnboken Pelle-Ragnar i den gule gården vilken prisbelönades med Kulturdepartementets debutantpris.[3] Under 1980-talet skrev hon ytterligare fyra barn- och ungdomsböcker som alla är översatta till svenska. Temat är barns förälskelse och sexualitet och författaren har lovordats för sin förmåga att närma sig ämnet från ett barnperspektiv utan moraliska pekpinnar.[4] Även den följande boken, Jørgen + Anne er sant (svenska: Jörgen + Anne är sant), gav författaren ett pris, Kritikerprisen för bästa barnbok, och den har också filmatiserats.[4]
1986 publicerade Vigdis Hjorth sin första vuxenroman, Gjennom skogen, där en ung kvinna utforskar sin sexualitet i början av vuxenlivet.[4] Med Drama med Hilde 1987 fick hon sitt genombrott som författare av vuxenlitteratur.[2] Därefter har hon gett ut ett trettiotal volymer som behandlar människans existentiella villkor och hon har också beskrivits som en såväl erotisk som politisk författare.[2][5]
Tredve dager i Sandefjord från 2011 handlar om författarens upplevelser under en fängelsevistelse efter en rattfylleridom.[6] 2022 sommarpratade hon i Sveriges Radio P1 om sin fängelsevistelse.[7]
I Hjulskift (Hjulskifte) behandlar författaren en relation mellan en kvinnlig akademiker och en bilförsäljare och med humor analyserar hon relationen mellan könsroller, klasskillnader och sexuellt begär.[5][8]
Arv og miljø (Arv och miljö) är ett familjedrama som utspelas kring ett arvskifte där två av fyra syskon blir förfördelade. Romanens jag är en kvinna, väletablerad i kulturlivet som teaterskribent, men som bär på ett incestuöst barndomstrauma. I Norge väckte boken debatt då den uppfattades som självbiografisk och utlämnande av författarens anhöriga.[9] Helga Hjorth, syster till författaren har skrivit en "svarsroman", Fri vilja, för att ur sitt perspektiv korrigera bilden av familjen och uppväxtmiljön.[10][11] Vigdis Hjorth tilldelades 2018 Doblougpriset som delas ut av Svenska Akademien.[12]
Henrik Falk (Henrik) är författarens bidrag till ett samnordiskt förlagsprojekt där tre nordiska författare erbjöds att skriva en samtidsroman med utgångspunkt från ett Ibsendrama. Vigdis Hjort valde Hedda Gabler men i hennes version är huvudpersonen en man, Henrik. Denne kommer från en välbärgad familj som hamnar på obestånd och Henrik gifter sig med dottern till en bensinstationsägare och finner sig inträngd i ett småborgerligt fängsel, en "småsakslåda" som han inte kan ta sig ur.[9][13][14]
I Laererinnens sang (Lärarinnans sång) är berättaren en kvinna som undervisar teaterstuderande vid Konsthögskolan om Bertolt Brechts dramatik. Hon är ensamstående och lever ett till synes harmoniskt liv med en nära relation till naturen. Lärarinnan känner sig trygg och förankrad i de kunskaper som hon vill förmedla till sina studenter. Trots hennes eget engagemang i de pjäser hon refererar lyckas hon inte fånga intresset hos de unga eleverna, och hennes självbild krackelerar när en konststuderande ung man som del av ett projekt vill filma henne både i hennes yrkesframträdande och privat.[15][16][17][18][19]
Er mor død (Är mor död) skildrar ånyo ett familjedrama. En kvinnlig konstnär återvänder till hemlandet efter många år utomlands. Hennes konst fokuserar speciellt på svärtan i mor - barnrelationer något som modern uppfattat som personlig kritik. När dottern nu söker kontakt efter lång tid vägrar den åldriga modern blankt. [20] [21][22] Att det är självupplevda såriga familjerelationer som ligger till grund för romanen bejakas av författaren.[23] Enligt nomineringen till Nordiska rådets litteraturpris 2021 har Vigdis Hjorth med Er mor død "skrivit en oförglömlig roman om de närmaste och svåraste av relationer". [24]
Om bare (Om bara) publicerades i Norge 2001 och blev en av hennes mest älskade romaner. Dagbladets läsare valde 2006 boken till en av de bästa norska romanerna de sista 25 åren.[25] Som flera av författarens romaner har den uppfattats ha självbiografisk bakgrund [26][25].[27][28]Den svenska översättningen kom först 2022 och har mottagits positivt av kritikerna.[29] [30]I romanen skildras ett destruktivt passionerat förhållande där den unga, gifta dramatikern blir lidelsefullt förälskad i den äldre kulturmannen/ litteraturprofessorn. Hon bryter upp från sin familj och underkastar sig mannens klassiskt manipulerande och förminskande av hennes livsutrymme.[31] Romanen har beskrivits som ett passionsdrama snarare än en kärlekshistoria.[29]Jämförelse har gjorts med Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, 2013 och Trude Marsteins Så mye hadde jeg, 2018 (Jag hade så mycket, 2019).[28][26]
Femton år - Den revolutionära våren börjar med att skildra en ung flicka Paula som lever ett till synes harmoniskt familjeliv. Harmonin är dock bedräglig; förhållandet till en strängt religiös mormor har lett till härvor av lögner som Paula avslöjar i moderns brevväxling. En av den religiösa konventionen påtvingad konfirmation ställer allt på sin spets. Romanen beskrivs som en skildring av vuxenblivandet, hur den unga flickan måste ta avstånd från familjen för att hitta sig själv och sin egen väg.[32] [33][34]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Översättningar till svenska noteras i listningen inom parentes.
Barn- och ungdomsböcker
[redigera | redigera wikitext]- 1983 – Pelle-Ragnar i den gule gården
- 1984 – Jørgen + Anne er sant (Jörgen + Anne är sant, översättning Ann Mari Falk, Norstedts 1986)
- 1985 – Råtne Rikard (Ruskiga Rikard, översättning Ann Mari Falk, Norstedts 1987)
- 1986 – Gjennom skogen (Genom skogen, översättning Lena Axelsson, AWE/Geber 1987)
- 1987 – På hjørnet om kvelden (Vid hörnet på kvällen, översättning Ann Mari Falk, Norstedts, 1988)
- 1990 – Tungekysset og Drømmen
- 1999 – Den første gangen
- 2002 – Lesebok for levende, tillsammans med Lillian Hjorth
Romaner
[redigera | redigera wikitext]- 1987 – Drama med Hilde
- 1989 – Med hånden på hjertet
- 1990 – Et dikt til mormor
- 1992 – Fransk åpning
- 1995 – Død sheriff
- 1995 – Ubehaget i kulturen, tillsammans med Arild Linneberg
- 1996 – Hysj
- 1998 – Takk, ganske bra
- 2000 – Hva er det med mor?
- 2001 – Om bare (Om bara, översättning Jens Hjälte, Natur & Kultur, 2022)
- 2004 – 17.15 til Tønsberg
- 2005 – Fordeler og ulemper ved å være til
- 2007 – Hjulskifte (Byta däck, översättning Stewe Claeson, Ordfront, 2008)
- 2008 – Tredje person entall
- 2010 – Snakk til meg
- 2011 – Tredve dager i Sandefjord
- 2012 – Leve posthornet!
- 2014 – Et norsk hus
- 2016 – Arv og miljø (Arv och miljö, översättning Ninni Holmqvist, Natur & Kultur, 2018)
- 2018 – Lærerinnens sang (Lärarinnans sång, översättning Ninni Holmqvist, Natur & Kultur, 2020)
- 2019 – Henrik Falk (Henrik, översättning Gun-Britt Sundström, Natur & Kultur, 2019)
- 2020 – Er mor død (Är mor död, översättning Jens Hjälte, Natur & Kultur, 2021)
- 2022 – Femten år. Den revolusjonære våren ( Femton år: den revolutionära våren. Natur & Kultur. 2023. Libris l2cvjpnvjb3wh1xh. ISBN 9789127180963)
- 2023 – Gjentakelsen
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1983 – Kultur- och kyrkodepartementets priser för barn- och ungdomslitteratur för Pelle-Ragnar i den gule gården
- 1984 – Kritikerpriset
- 1989 – Cappelenpriset
- 2010 – Gyldendalpriset
- 2014 – Amalie Skram-prisen
- 2014 – Brageprisets hederspris
- 2015 – Aschehougpriset
- 2016 – Bokhandlarpriset för Arv og miljø
- 2018 – Doblougpriset
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Hjorth, Vigdis - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/hjorth-vigdis. Läst 2 december 2018.
- ^ [a b c] ”Vigdis Hjorth” (på norska). www.cappelendamm.no. Arkiverad från originalet den 3 december 2018. https://web.archive.org/web/20181203055542/https://www.cappelendamm.no/cappelendamm/person/author-detail.action?authorId=sek:person:scid:878. Läst 2 december 2018.
- ^ ”Hjorth, Vigdis”. Nordic Women's Literature. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/hjorth-vigdis/. Läst 22 november 2022.
- ^ [a b c] ”Vigdis Hjorth – Store norske leksikon” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Vigdis_Hjorth. Läst 4 december 2018.
- ^ [a b] Lek, Nina. ”Vigdis Hjorth / Hjulskifte | Nina Lekander | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/nina-lekander/vigdis-hjorth--hjulskifte/. Läst 11 december 2018.
- ^ ”– Jeg har aldri hatt så lyst til å prøve dop som da jeg satt inne”. KK.no. 20 september 2018. http://www.kk.no/livet/jeg-har-aldri-hatt-sa-lyst-til-a-prove-dop-som-da-jeg-satt-inne-70226099. Läst 17 december 2018.
- ^ ”Vigdis Hjorth - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/vigdis-hjorth-sommarprat-2022. Läst 2 november 2022.
- ^ Lingebrandt, Ann (30 december 2008). ”Hjorth, Vigdis: "Hjulskifte"”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/hjorth-vigdis-hjulskifte/. Läst 11 december 2018.
- ^ [a b] ”vigdis hjorth” (på engelska). Forfatterweb. https://forfatterweb.dk/hjorth-vigdis. Läst 13 december 2018.
- ^ ”varfor-ska-man-skydda-det-som-kan-handa-i-familjer”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rx09Kr/. Läst 28 december 2024.
- ^ Drefvelin, Caroline (11 augusti 2017). ”Helga Hjorths roman revet bort på to dager: - Overveldende” (på norska). Dagbladet.no. https://www.dagbladet.no/a/68583738. Läst 13 december 2018.
- ^ ”Doblougska priset”. web.archive.org. 8 september 2011. Arkiverad från originalet den 8 september 2011. https://web.archive.org/web/20110908075627/http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2011/doblougska_priset_4. Läst 18 december 2018.
- ^ Norheim, Marta (11 september 2019). ”«Ikkje inspirert til å skape sitt eige meisterverk»” (på nn-NO). NRK. https://www.nrk.no/kultur/anmeldelse_-vigdis-hjorth_-_henrik-falk_-1.14699891. Läst 12 maj 2020.
- ^ Forser, Tomas (19 september 2019). ”De debatterar samtiden – inspirerade av Ibsen”. gp.se. http://www.gp.se/1.18307239. Läst 12 maj 2020.
- ^ ”En roman som inte kan bestämma sig”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rAJxza. Läst 12 maj 2020.
- ^ ”Bokrecension: Lärarinnans sång av Vigdis Hjorth”. SVT Nyheter. 20 mars 2020. https://www.svt.se/kultur/bokrecension-lararinnans-sang-av-vigdis-hjorth. Läst 12 maj 2020.
- ^ Ronne, Marta (21 mars 2020). ”En övning i betraktelse och självreflektion – Kuriren”. kuriren.nu. https://kuriren.nu/nm5316277. Läst 12 maj 2020.[död länk]
- ^ Lundin, Alva (19 mars 2020). ”Bokrecension: Lärarinnans sång – Vigdis Hjorth”. KULT Magasin. https://www.kultmagasin.se/recension-lararinnans-sang-vigdis-hjorth/. Läst 12 maj 2020.
- ^ ”MARTINA MONTELIUS: För mycket idé – för lite roman”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/bocker/for-mycket-ide-for-lite-roman/. Läst 12 maj 2020.
- ^ Asarnoj, Nina (24 mars 2021). ”Recension: Är mor död av Vigdis Hjorth”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/vigdis-hjorth-skriver-den-dysfunktionella-familjens-hatbibel. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”ANNINA RABE: En bok man längtar efter att få diskutera”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/en-bok-man-langtar--efter-att-fa-diskutera/. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”Starkt, upprivande – och ibland komiskt”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/kRdQVQ. Läst 30 oktober 2022.
- ^ Kvarnlöf, Gabriella (4 maj 2021). ”Vigdis Hjorth: ”Det går att leva med sitt bagage” | SvD Perfect Guide”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/jBqVbo/vigdis-hjorth-det-gar-att-leva-med-sitt-bagage. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”Vigdis Hjorth | Nordiskt samarbete”. www.norden.org. https://www.norden.org/sv/nominee/vigdis-hjorth-0. Läst 30 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Hjorth, Vigdis - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/hjorth-vigdis. Läst 25 oktober 2022.
- ^ [a b] Kristin McMillen (28 okt. 2022). ”Vigdis Hjort: Jag dricker för mycket, det har männen lagt sig i”. ETC (Johan Ehrenberg).
- ^ ”Stjärnförfattaren om ”nya” boken: ”Handlar om omvälvande kärlek””. SVT Nyheter. 20 oktober 2022. https://www.svt.se/kultur/stjarnforfattaren-vigdis-hjorth. Läst 25 oktober 2022.
- ^ [a b] ”eBT”. etidning.bt.se. https://etidning.bt.se/p/bt/2022-10-22/a/vigdis-hjorth-skildrar-kvinnors-utsatthet-i-sin-kanske-allra-basta-roman/201/638507/32277683. Läst 25 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Det är helt omöjligt att värja sig från galenskapen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/RGG8da. Läst 25 oktober 2022.
- ^ Ehrenberg, Maria (21 oktober 2022). ”Vigdis Hjorth skildrar kvinnors utsatthet i sin kanske allra bästa roman”. Norra Skåne. https://www.nsk.se/kultur/vigdis-hjorth-skildrar-kvinnors-utsatthet-i-en-drabbande-stark-roman-338efd03/. Läst 25 oktober 2022.
- ^ Bodil Juggas (20 okt. 2022). ”Ett missbildat och monstruöst förhållande med kulturmannen”. Dalademokraten Premium (Peter Carlsson).
- ^ Asarnoj, Nina (28 september 2023). ”Recension: ”Är det verkligen Vigdis Hjorth som skriver?””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/recension-ar-det-verkligen-vigdis-hjorth-som-skriver. Läst 20 februari 2024.
- ^ Margaretha Levin Blekastad (6 jan 2024.). ”Paula hittar breven som avslöjar mammans lögner”. Vestmanlands Läns Tidning (Daniel Nordström).
- ^ Sanna Samuelsson (28 september 2023). ”Recension: Ingen dissekerar medelklassfamiljen som Vigdis Hjorth”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/litteratur/litteraturrecension/recension-femton-ar-den-revolutionara-varen-av-vigdis-hjorth.2672d705-24e7-44ce-88f0-06298907afaa. Läst 20 februari 2024.
|