Hoppa till innehållet

Victor Hasselblad

Från Wikipedia
För företaget, se Victor Hasselblad AB.
Victor Hasselblad
Född8 mars 1906[1][2][3]
Göteborgs Kristine församling[1][4][3], Sverige
Död5 augusti 1978
Göteborg
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård[5][6]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningKonstruktör
ArbetsgivareHasselblad[7]
Känd förHasselbladkameran
FöräldrarKarl Erik Hasselblad[4][3]
Utmärkelser
Vasaorden
Redigera Wikidata

Fritz Victor Hasselblad, född 8 mars 1906 i Göteborg, död 5 augusti 1978 i Göteborg, var en svensk industriledare, kamerakonstruktör och ornitolog. Han var grundare av och verkställande direktör för Victor Hasselblad AB samt initiativtagare till Hasselbladkameran 1948. Att kameran kom att heta Hasselblad var ett förslag av Kodak, efter att Victor Hasselblad berättat om sina svårigheter med att få ett namn inregistrerat.[8]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Victor Hasselblad var son till Karl Erik Hasselblad (1874–1942), chef för familjeföretaget Hasselblads Fotografiska AB, och Maria Hasselblad, född Carlander (1879–1966). Föräldrarna skilde sig 1915 när Victor Hasselblad var nio år.[9][10] Victor Hasselblad gifte sig den 19 juni 1934 i Seglora kyrka i Stockholm med Erna Nathhorst (1914–1983), dotter till kapten Bertel Nathhorst och journalisten Mary T. Nathhorst, född Tesch. Victor och Erna Hasselblad träffades julen 1933 och bosatte sig efter giftermålet i Göteborg och senare på ön Råö i Onsala.[11] De hade också en lägenhet högst upp i Hasselbladhuset.[12]

Victor Hasselblad hade två systrar[13] och en yngre bror. Han omskrivs som omvittnat blyg under uppväxtåren. En kusin[14] var hans bästa vän och de gjorde utflykter i naturen, där Victor gärna tecknade och gjorde anteckningar. Även kameror och film fanns tidigt med i bilden och han såg redan i unga år möjligheterna i dessa.

Hasselblad studerade vid Högre latinläroverket i Göteborg 1920–1923[15] där han fick högsta betyg i biologi med botanik. Hans anteckningar från dessa år låg till grund för boken Flyttfågelstråk som gavs ut 1935 på Bonniers förlag.[16] Efter studierna vid latinläroverket praktiserade Hasselblad i en av Kodak-Pathés fotobutiker i Paris 1923–1924, vid ICA Werken (Zeiss Ikon) i Tyskland 1924 och vid Eastman Kodak Company i Rochester i New York 1925. Under denna period var han även gäst i George Eastmans hem. Dessa två år bakom disken i fotobutiker, i kamerafabriker, i laboratorier, och med administrativt arbete gav goda erfarenheter och gjorde honom självförsörjande.[17]

Staty av Victor Hasselblad, utanför Hasselblad Center på Götaplatsen i Göteborg.

År 1926 konstruerade Victor Hasselblad en teknik för blixtljussynkronisering.[källa behövs] Samma år fotograferade han med den stora och tunga kameran Graflex 8 x 10,5 cm försedd med ett Goerz teleobjektiv. Han använde den i Lappland under sina ornitologiska studier kring fåglars flyttvägar, och året därpå och senare även i Danmark och Nederländerna. Med sig på dessa resor hade han ett intyg från professor Leonard Jägerskiöld, intendent vid Naturhistoriska museet i Göteborg: "Min vän Herr Victor Hasselblad ämnar inom kort företaga en resa till Danmark och Holland för att fotografera fågellivet på därför lämpliga lokaler. Jag känner Herr Hasselblad sedan gammalt, icke blott som skicklig fotograf, utan även som en varm naturvän. Jag är övertygad om, att han kommer att uppträda med all hänsyn och ej på något sätt skada eller oroa djurlivet, varför jag på det bästa kan rekommendera honom. Göteborg, Naturhistoriska Museet, 11 maj 1929. L.A. Jägerskiöld. Professor. Intendent."[17] Studierna över fåglars flyttningsrutter tog honom honom från Abisko i norr till Camargue i södra Frankrike. Med kamera och noteringar dokumenterade han fågellivet och skrev artiklar för antologier och professionella tidskrifter.[12]

Vid utställningen Internationella Fotografiutställningen i Göteborg (IFUG) 1929 på Göteborgs Konsthall, som omfattade cirka 1 800 fotografier av 280 fotografer från hela världen, fick den 23-åriga Victor Hasselblad med tio bilder. Juryn bestod av Torgny Segerstedt, Axel Romdahl, Henry B. Goodwin och Birger Bæckström. För Jägerskiölds "Naturens liv i ord och bild" skrev Hasselblad en rad rikt illustrerade artiklar, med fotografier som publicerades i fyra band 1928-1931. Sin första artikel fick han publicerad 1926 i nummer ett av den tyska tidskriften Photo-Technik, tryckt i Dresden. Fem bilder av häger, vit stork, knölsvan och ugglor samt tre och en halv sidor text, med rubriken "Wie photographiere ich Vögel?" ("Hur fotograferar jag fåglar?")[18]

Victor Hasselblad anställdes 1925 vid Hasselblads Fotografiska AB och grundade 1937 butiken Victor foto AB på Kungsportsplatsen i Göteborg, ungefär samtidigt som han även startade ett fotolaboratorium för framkallning, kopiering och förstoring. Hustrun Erna skötte butikens och laboratoriets bokföring.[19] Victor Hasselblad lämnade 1937 det gamla familjeföretagen Hasselblads Fotografiska AB och F.W. Hasselblad & Co, det senare grundat 1841 av hans farfarsfar Fritz Victor Hasselblad. Med sin fotobutik, sitt laboratorium och längre fram sin kameraverkstad blev han istället sin egen. Efter faderns bortgång 1942 lyckades han låna nödvändigt kapital och förvärvade aktiemajoriteten i F.W. Hasselblad & Co. och fick därmed också kontrollen över Hasselblads Fotografiska AB som bland annat var generalagent för alla Kodaks produkter i Sverige.[20]

År 1941 grundade han och blev VD för Victor Hasselblad AB i Göteborg, samma år som han grundade och blev VD för Igete AB. Han tog över som VD för Hasselblad fotograf AB 1944-1966, var VD för F.W. Hasselblad & Co. 1958-1977 samt ordförande i Säfveåns AB från 1977. Han var styrelseledamot i Bäckhammars bruk och i Investment AB Skansen Lejonet.[21] Han var även styrelseordförande för Kodak AB, ledamot av Handelsföreningen i Göteborg samt ledamot av Photographic Society of America (1951).[22] Mot slutet av sitt liv blev han mycket förmögen och instiftade 1978 Erna och Victor Hasselblads stiftelse, som sedan 1980 delar ut Hasselbladpriset.

För att testa den elmotordrivna Hasselblad 500EL for makarna Hasselblad till Brasilien i januari 1963. Där träffade de bland annat naturvetaren och ekologen Augusto Ruschi som året därpå lät namna en vriesia efter paret, Vriesia hasselbladi. Senare studier indikerar dock att taxonet inte är en egen art utan en synonym till Vriesea fosteriana.[23] I publikationen från 1964 där växten beskrivs skriver Ruschi bland annat att "den har tillägnats det svenska paret Victor och Erna Hasselblad, stora naturälskare, som besökte Museu de Biologia under en studieresa i januari 1963."[24]

 Hasselbladskamerorna

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Hasselblad (kamera)
Hasselblad 1600F.

Idén till sin kamera fick Victor Hasselblad då han under ungdomsåren reste runt för att fotografera fåglar. Han publicerade även sina tankar om en ny kameratyp[specificera]. Under Andra världskriget påträffades en spaningskamera i ett av tyskarnas spaningsplanen som sköts ner över Sverige. Det svenska flygvapnet var i akut av en liknande kamera som därför tog kontakt med Hasselblad: "Jag fick en förfrågan som löd ungefär: 'Kan Ni tillverka en sån här kamera?' han tyckte inte att kameran var speciellt avancerad, och svarade sanningsenligt: 'Nej, det kan jag inte, men jag kan göra en som är bättre.', och fick omedelbart klartecken". Hasselblad hade vid denna tidpunkten den inregistrerade firman Ross AB, men ingen verkstad. I april 1940 startade han sin verkstad[19] i ett garage vid Järntorget i Göteborg. Åke Tranefors blev Hasselblads första fast anställde medarbetare och blev kvar i närmare fyrtio år då han avgick med pension 1980. Vid nyåret 1941 flyttade man verksamheten från "skjulet" till mer ändamålsenliga verkstadslokaler.

År 1962 utsåg den amerikanska rymdstyrelsen NASA Hasselbladskameran till sin officiella ”rymdkamera”.

Den första kameran ur serien "Flyghandkamera HK7" var då levererad till flygvapnet och kom att tillverkas i cirka 240 exemplar. Flygvapnet kom med nya beställningar, nu för en kamera med större negativformat för fast montering i spaningsplanen. Firman hade nu bytt namn till Victor Hasselblad AB som producerade en större kameramodell med negativformatet 12 x 12 cm. Kameran fick också utbytbara magasin och kikarsikte med lupp. Modellen, för fast montering, fick namnet "SKa4".[25]

I samband med Ulvenkatastrofen 1943 uppmärksammades Hasselblad, då han föreslog flygvapnet att göra seriebildtagningar över olycksområdet. Han lät flygvapnet förfoga över en av sina medarbetare som fotograf, och genom att använda polarisationsfilter fick man fram skuggbilder av ubåten på havsbottnen. Kameran var tillverkad av Hasselblad.[26]

Den första civila kameran lanserades tre år efter krigsslutet och blev direkt en succé bland professionella fotografer. År 1962 utsåg den amerikanska rymdstyrelsen NASA Hasselbladskameran till sin officiella ”rymdkamera” och de användes senare av astronauterna på månen.[27] Den snabba kameramodellen med beteckningen 2000FC, var den sista i sitt system som Victor Hasselblad hann med att prova.[28] Än idag bygger de moderna digitala Hasselbladkamerorna på Victor Hasselblads grundidé.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Victor Hasselblads gravvård på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.

Victor Hasselblad var medlem av Royal Bachelors' Club i Göteborg 1947–1978.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 16 april 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 25585.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för svenska avdelningen, senare Kristine territoriella församling, SE/GLA/13187/C III/6 (1905-1919), bildid: 00065714_00052, sida 48, födelse- och dopbok, s. 48, Nationell Arkivdatabas Referenskod: III/6 SE/GLA/13187/C III/6, läs onlineläs online, läst: 5 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 maj 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gravstensinventeringen: 375139?pid=1, läst: 5 maj 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Hasselblad, släkt, s. 324, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12633, läst: 14 mars 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Karlsten (1981) sid:61.
  9. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  10. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1970, sid:324
  11. ^ Karlsten (1981), sid:21nbsp;& 32
  12. ^ [a b] https://web.archive.org/web/20141230232738/http://www.hasselbladfoundation.org/viktor-hasselblad-100-year/sv/
  13. ^ Svenska släktkalendern 1943, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1942, sid:392
  14. ^ Svenska Släktkalendern (1913) s:485
  15. ^ Högre Latinläroverkets i Göteborg katalog: Höstterminen 1922, Göteborg 1922, sid:24
  16. ^ Karlsten (1981) sid:14
  17. ^ [a b] Karlsten (1981) sid:14
  18. ^ Karlsten (1981) sid:17
  19. ^ [a b] Karlsten (1981) sid:22
  20. ^ Karlsten (1981), sid:21&35
  21. ^ Paul Harnesk (red.) (1965). Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, andra upplagan, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm, sid:453
  22. ^ Eva Löwgren (red.) (1974). Vem är det : Svensk biografisk handbok 1975, , P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm ISBN 91-1-746002-6, sid:399
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 november 2021. https://web.archive.org/web/20211118090903/https://imperialis.com.br/augusto-ruschi/. Läst 18 november 2021. 
  24. ^ Karlsten (1981) sid:46
  25. ^ Karlsten (1981) sid:23
  26. ^ Karlsten (1981) sid:26
  27. ^ http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Victor-Hasselblad-/
  28. ^ Karlsten (1981) sid:48
  29. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 177, digital avbildning.
  30. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Victor Hasselblad Arkiverad 3 april 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst den 14 april 2009
  31. ^ Karlsten (1981) sid:66

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Sören Gunnarsson (2006) Victor Hasselblad, mannen bakom kameran, utgiven av Journal, Stockholm, ISBN 91-975770-1-4
  • Ulf Andersson (1994) The Royal Bachelors' Club 1769–1994 : Jubileumsskrift, Royal Bachelors' Club (Göteborg), Göteborg. "Biografisk matrikel", s. 176
  • Evald Karlsten (1981) Hasselblad : En bok tillägnad Victor Hasselblad, Gullers International, Stockholm, ISBN 91-85228-59-1


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Victor_Hasselblad&oldid=53940529”