Vestalernas hus

Vestalernas hus (latin: Atrium Vestae) var vestalernas bostad i antikens Rom. Här levde vestalerna, som alltid var sex stycken, under klosterliknande förhållanden under de trettio åren de tjänstgjorde som prästinnor inom Vestas kult. Vestalernas hus var beläget på Forum Romanum i anslutning till Vestatemplet där vestalerna bland annat vakade över Vestas eviga eld.^[1]

De tidigaste spåren av en bostad för vestalerna vid Vestatemplet är från slutet av 200-talet f.Kr. I byggnaden fanns då sex lika stora rum, vilka troligen var vestalernas sovrum, ett större gemensamt rum, samt en innergård. Flera rum lades till under den sena republiken, kanske strax efter att Julius Caesar hade valts till Pontifex Maximus, det vill säga överstepräst, 63 f.Kr. Ett av dessa rum verkar ha haft ett rituellt syfte, vilket visar att rituella aktiviteter utöver i Vestatemplet även kunde utföras i vestalernas bostadshus.^[2]

År 12 f.Kr. tog Augustus över titeln som Pontifex Maximus och flyttade då ämbetets officiella bostad från Domus Publica där den tidigare hade varit, till sin egen bostad på Palatinen. Domus Publica, som låg intill vestalernas hus, donerades till vestalerna och blev en del av deras bostad istället.^[1]

Vestalernas hus fick sin definitiva utformning vid en ombyggnad under Trajanus kejsartid, runt år 113 e.Kr. Byggnaden, som nu var i två våningar, blev då betydligt större och mer utsmyckad. Förutom bostäder för vestalerna och deras tjänare och slavar fanns också bland annat ett badrum och ett större rum som kan ha fungerat som en ceremoniell matsal.^[2]

På innergården fanns ett antal statyer uppställda föreställande tidigare överstevestaler (Virginis Vestalis maximae).^[1]

Källor

Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 102–104. ISBN 0-19-288003-9
Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 89–92. OCLC 7187657

Noter

^ [a b c] Claridge, Amanda (1998). Rome: An Oxford Archeological Guide. sid. 102-104
^ [a b] DiLuzio, Meghan J. (2016). A Place at the Altar: Priestesses in Republican Rome. sid. 188-189

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Vestalernas hus.
Bilder & media

[:0-1] [a b c] Claridge, Amanda (1998). Rome: An Oxford Archeological Guide. sid. 102-104

[:1-2] [a b] DiLuzio, Meghan J. (2016). A Place at the Altar: Priestesses in Republican Rome. sid. 188-189

[1]

[2]