Vessleord
Ett vessleord (engelska: weasel word), alternativt vesselord,[a] är ett begrepp för ord och fraser som ger ett intryck av att ett påstående är väl underbyggt men egentligen är vagt och tvetydigt.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket finns i Shakespeare's Som ni behagar, där Jacques i 2:a akten säger "Jag kan suga melankoli ur en sång, liksom vesslan suger ägg." [2] Uttrycket är belagt i engelskan sedan år 1900 och anspelar på att en vessla sägs kunna göra ett litet hål i ett ägg och suga ut innehållet utan att nämnvärt skada skalet. Det kvarlämnade skalet ser ut som ett oskadat ägg men är tomt på innehåll.[3]
Den som använder vessleord kan ge intryck av att ett påstående som egentligen är vagt och tvetydigt är väl underbyggt. Det blir då möjligt att i efterhand förneka en specifik tolkning om den blir bestridd.
Vessleord kan implicera en starkare tolkning än vad som sägs.[4]
Vessleord kan användas i reklam och politiska uttalanden, där det kan vara angeläget att ge mottagaren ett positivt intryck av det framförda budskapet.[5]
Exempel på försåtliga referenser:
|
Engineering by viewgraphs
[redigera | redigera wikitext]I utredningen efter Columbiakatastrofen 2003 klarlades att den av utredningen angivna olycksorsaken, problem med skumfragment som lossnade vid uppskjutningen och kunde skada andra delar av raketen, var känt sedan tidigare och uppträdde i varierande omfattning vid samtliga uppskjutningar. Betydelsen av detta problem tonades dock ner med hjälp av övertygande powerpoint-presentationer som förmedlade uppfattningen att risken för skador i farligt hög omfattning var "liten". Utredningen myntade begreppet "Engineering by Viewgraphs",[6] alltså ingenjörsanalyser och bevisföring med hjälp av presentationsteknik istället för beräkningar, tester och logiska resonemang.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ "Vesslesläktet". Nordisk familjebok. Läst 5 september 2016.
- ^ Shakespeare, översatt av Carl August Hagberg (1861). ”Som ni behagar, andra akten, femte scenen”. C. W. K. Gleerups förlag. sid. 225. https://runeberg.org/hagberg/f/0227.html. Läst 2 december 2024.
- ^ ”Weasel word”. Merriam-Webster.com Dictionary. https://www.merriam-webster.com/dictionary/weasel%20word. Läst 2 december 2024.
- ^ Yonghui, Ma. ”Language Features of English Advertisement”. ccsenet.org. sid. 108. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725151006/http://journal.ccsenet.org/index.php/ass/article/view/121/98#page=108. Läst 1 mars 2007.
- ^ Amanda Björner (2021). ”Natural Language Processing techniques for feedback on text improvement: A qualitative study on press releases”. KTH Royal Institute of Technology, School of electrical engineering and computer science. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Akth%3Adiva-301303. Läst 2 december 2024.
- ^ ”The Columbia Accident Investigation Board Report, Vol 1, chapter 7”. NASA. 1 augusti 2003. sid. 191. https://history.nasa.gov/columbia/Troxell/Columbia%20Web%20Site/CAIB/CAIB%20Website/CAIB%20Report/Volume%201/Part%202/chapter7.pdf. Läst 25 mars 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wiktionary har ett uppslag om weasel word.