Venus von Bierden

Venus von Bierden är en ingraverad antropomorf avbildning av en kvinnokropp på ett stenbearbetningsverktyg i sten från mesolitikum. Fyndet gjordes 2011 i Bierden i Achim i Landkreis Verden i Niedersachsen i Tyskland vid arkeologiska utgrävningar inför anläggandet av naturgasledningen Nordeuropäischen Erdgasleitung, som går västerut från Nordstreams landningsplats nära Greifswald.

Ingraveringen finns på ett omkring 5 × 7 centimeter stort stycke sandsten. Den kan utifrån situationen på fyndplatsen dateras till omkring 9 000 före Kristus.

Fyndort

Fyndorten ligger omkring 1 600 meter från Wesers nutida läge på en något upphöjd alluvial sandbank på den nedre platån i floddalen. Den ligger mellan ett forntida dynområde och den så kallade geesten i älvdalens periferi. Detta område har haft bosättningar av människor under stenåldern, bronsåldern och bakåt i tiden till sen istid. Under stenåldern var det upphöjda läget nära en älv lämpligt som lagringsplats för grupper av samlare och jägare. Platsen har över århundradens lopp genom jordbruk skyddats av upp till 60 centimeter mäktiga lager av så kallad "plaggenjord", en typ av sandiga mineraljord.

Sten och inristning

Sandstensbiten har används som verktyg för ytbehandling för att ta bort kanter på andra stenföremål. Det kunde också användas för att slipa ytan på mjukare material. Stenen visar också rits- och slipspår från tre användningsperioder med mer annorlunda användning. Av gravyren att döma har den använts endast i liten utsträckning i sin ursprungliga funktion som stenbearbetade verktyg.

Graveringen består av två konvergerande ristade linjer, som tycks föreställa benpartiet och kroppen på en naken kvinna. Den vänstra sidan av kroppen är tydligt avbildad. Vid första anblick ter den sig som en frontalavbildning av en kvinna. Som på andra stenålders kvinnobilder saknas huvud och fötter. Venusberget mellan benen antyds som ett hack i stenen. I området vid naveln finns en liten fördjupning, som det är osäkert om den tillkommit avsiktligt eller om det rör sig om ett nötningsspår från retuscheringsarbete. Linjerna skulle också kunna tolkas som en bild av ett flerdimensionell bild, där av de starkt bågformiga linjerna föreställer en profilbild av en kvinna med en uttalad. En sådan stjärtbetonad avbildning är välbekant på stenålderskonst.

Datering och tydning

Den ingraverade sandstenen fanns i ett preborealt arkeologiskt skikt med artefakter i flinta, vilka såväl teknologiskt som typologiskt daterats till federmesserkulturen (12 000–10 800 före Kristus) och till tidig mesolitikum (från 9600 före Kristus). Dateringar med kol 14-metoden som gjorts av träkolsrester från eldstaden visade på en tidsbestämning mellan 9 200 och 8 800 före Kristus. Därmed är det belagt att sandstenen har använts under till tidig mesolitikum. Liknande stiliserade människoavbildningar är kända från Magdalénien (18 000–12 000 före Kristus). Frågan om ristningslinjerna på sandstenen är en fortsättning på en lång tradition eller är ett tillfälligt parallellfenomen kvarstår som öppen.

Vissa experter har betvivlat att Venus von Bierden över huvud taget avbildar en människofigur. Klarlagt är att sandstenen har bearbetats av människohand och att den på grundval av fyndsituationen kan dateras till tidig mesolitikum.

Referenser

Denna artikel är baserad på artikeln Venus von Bierden på tyskspråkiga Wikipedia.
Nelly, die Venus von Bierden på www.landkreis-verden.de, läst den 19 oktober 2022

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Venus von Bierden.
Bilder & media
Foto des Fundstücks Venus von Bierden in der Welt vom 10. Oktober 2011
Beschreibung von „Nelly, die Venus von Bierden“ mit Foto und Skizze beim Landkreis Verden
Bernd Hägermann: Sensationsfund an der Gaspipeline in: Achimer Kreisblatt vom 19. August 2011
Ulrich Tatje: „Venus von Bierden“ begeistert Archäologen in: Weser-Kurier vom 19. August 2011
Ulrich Tatje: Sensation: „Venus von Bierden“ in Weser-Kurier vom 20. August 2011
Urs Willmann Venus, adieu! in Die Zeit vom 13. Februar 2013
Die rätselhafte Venus von Biereden in: Pipeline-Archäologie