Vattenskogssångare

	Vattenskogssångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Skogssångare; Parulidae
Släkte	Myiothlypis
Art	Vattenskogssångare; M. fulvicauda
Vetenskapligt namn
	§ Myiothlypis fulvicauda
Auktor	(Spix, 1825)
Utbredning
Synonymer
	Phaeothlypis fulvicauda; Basileuterus fulvicauda

Vattenskogssångare^[2] (Myiothlypis fulvicauda) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar som förekommer i södra Centralamerika och norra Sydamerika^[3]

Kännetecken

Utseende

Vattenskogssångaren är en 13-13,5 cm lång skogssångare som konstant vippar på stjärten upp och ner likt en ärla, men även från sida till sida. Nominatformen fulvicauda i västra Amazonområdet är mörkt olivbrun ovan, med grått huvud, beige ögonbrynsstreck och iögonfallande beige på övergump och övre stjärttäckare. Undersidan är vitaktig, något beige på flankerna. Könen är lika, men ungfågeln brunare på ovansida, huvud och bröst, och övergumpen är blekare.

Underarternas särtecken

De övriga underarterna avviker något från nominatformen:

semicervina har mer utbrett beige på flanker och övergump
motacilla liknar semicervica, men är blekare på övergumpen och mer olivfärgad ovan
leucopygia är distinkt med mycket blekare övergump, ett vitaktigt ögonbrynsstreck, mörka ben och mörka fläckar på bröstet
veraguensis liknar leucopygia, men är mindre fläckig och har något mörkare övergump
significans har mindre beige på övergumpen än andra underarter samt är mer olivfärgad ovan

Läten

Lätet är ett hårt tschik likt nordlig piplärksångare, medan hanens sång är en melodi följd av en serie ringande toner. Honan kan avge ett svagt svar.

Utbredning och systematik

Vattenskogssångare förekommer från Honduras i Centralamerika till norra Bolivia i Sydamerika. Den delas upp i sex underarter med följande utbredning:^[3]

Myiothlypis fulvicauda leucopygia – nordcentrala Honduras till västra Panama (Veraguas)
Myiothlypis fulvicauda verguensis – sydvästra Costa Rica till centrala Panama (kanalzonen)
Myiothlypis fulvicauda semicervina – östra Panama (Darién) till sydvästra Ecuador (El Oro och västra Loja)
Myiothlypis fulvicauda motacilla – norra Colombia (övre Magdalenadalen i Tolima och Huila)
Myiothlypis fulvicauda fulvicauda – östra Colombia söderut till Ecuador, sydcentrala Peru öster om Anderna och västra amazonska Brasilien (öster om övre Rio Madeira och övre Teles Pires); populationer i norra Bolivia (Pando och La Paz) tros även tillhöra denna underart
Myiothlypis fulvicauda significans – sydöstra Peru (Inambari– och Tambopataflodernas avrinningsområden) till nordvästra Bolivia

Släktskap

Vattenskogssångaren tros vara närmast släkt med gråbröstad skogssångare, vitbrynad skogssångare, flodskogssångare och svavelskogssångare och placerades tidigare i det egna släktet Phaeothlypis, som idag inkluderas i Myiothlypis efter DNA-studier.^[4] Den har tidigare ibland behandlats som samma art som flodskogssångaren, men de skiljer sig åt genetiskt samt i utseende och sång.^[5]

Levnadssätt

Vattenskogssångaren förekommer i skogsområden upp till 1500 meters höjd, som namnet avslöjar alltid nära vatten. Den är en vanlig art som är lätt att få syn på när den hoppar på marken och konstant vippar på sin stjärt. Fågeln lever huvudsakligen av insekter, spindlar och andra ryggradslösa djur som den fångar på marken eller i flykten i öppna områden utmed vattendrag, gölar och stigar. Paret försvarar sitt revir utmed en sträcka av ett vattendrag under hela året.

Häckning

Båda könen bygger tillsammans ett rätt stort, kupolformat bo med sidoingång på en sluttande jordbank intill ett vattendrag eller en stig. Honan lägger två vita ägg som ruvas i 16-17 dagar. 13-14 dagar efter kläckning är ungarna flygga.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.^[6]Beståndet uppskattas till i storleksordningen fem till 50 miljoner vuxna individer.^[7]

Referenser

Tryckta källor

Curson, Jon; Quinn, David; Beadle, David (1994). New World Warblers. London: Christopher Helm. sid. 157–158. ISBN 0-7136-3932-6
Stiles, F. G.; Skutch, A. F. (October 1989). A guide to the birds of Costa Rica. Ithaca, NY: Cornell University Press. ISBN 0-8014-9600-4

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Myiothlypis fulvicauda . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
^ Curson, J. (2018). Buff-rumped Warbler (Myiothlypis fulvicauda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61562 13 november 2018).
^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

Externa länkar

Wikispecies har information om Myiothlypis fulvicauda.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör vattenskogssångare.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Myiothlypis fulvicauda . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[4] Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.

[5] Curson, J. (2018). Buff-rumped Warbler (Myiothlypis fulvicauda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61562 13 november 2018).

[6] Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

[7] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]