Valar i svenska vatten
Det förekommer valar i svenska vatten. Den enda regelbundet förekommande arten är vanlig tumlare medan andra valar uppträder tillfälligt utmed Västkusten eller i Östersjön. Totalt har det observerats 26 arter av val i svenska vatten.[1]
Arter
[redigera | redigera wikitext]Tumlare
[redigera | redigera wikitext]Vanliga tumlare är cirka 1,5 meter lång och förekommer främst på västkusten, men även i mindre utsträckning i Östersjön, främst i de södra delarna. Man uppskattar att det finns omkring 5000 reproduktiva individer, vilket totalt innebär cirka 23 000 tumlare, i danska och svenska Skagerrak och Kattegatt[2] medan Östersjöpopulationen bara uppskattas till cirka 98 reproduktiva individer.[3]
Delfiner och mindre tandvalar
[redigera | redigera wikitext]De vanligast förekommande delfinerna i svenska vatten är vitnosdelfin, späckhuggare, öresvin, vitsiding och springare som alla är talrika i Nordsjön och Norska havet. De två allra vanligaste är vitnosdelfin och vitsiding. Andra mindre tandvalar som uppträder mer sporadiskt är strimmig delfin, långfenad grindval, Rissos delfin och vitval.[4] Späckhuggare observeras nästan årligen på Västkusten, oftast i juni då den följer makrill in mot kusten. Sällsynt uppträder späckhuggare även in mot Östersjön.[4]
Bardvalar
[redigera | redigera wikitext]Den vanligast bardvalen i svenska vatten är vikvalen som också är den talrikaste bardvalen globalt. Den observeras var eller vartannat år utmed Västkusten och har även uppträtt i Östersjön.[4] Större bardvalar som förekommer regelbundet men mer sällan är sillval och knölval, där knölvalen även observeras i Östersjöregionen.[4]
Näbbvalar
[redigera | redigera wikitext]Näbbvalar är sällsynta i svenska vatten, men i augusti 2004 observerades en nordlig näbbval vid Västkusten[4] och totalt har sex arter av näbbval observerats.[1]
Observerade arter i svenska vatten
[redigera | redigera wikitext]- Tandvalar
- Vitnosdelfin
- Öresvin
- Vitsiding
- Vanlig delfin
- Strimmig delfin[5]
- Sadeldelfin[6]
- Näbbdelfin[7]
- Rissos delfin
- Späckhuggare
- Grindval[8]
- Vitval
- Tumlare
- Kaskelot[9]
- Halvspäckhuggare[10]
- Småhuvudval[11]
- Narval[12]
- Nordkapare[13]
- Nordlig näbbval
- Grays näbbval[14]
- Blainvilles näbbval[15]
- Trues näbbval[16]
- Sowerbys näbbval[17]
- Gervais näbbval[18]
- Bardvalar
Lista över specifika observationer (i årtalsföljd)
[redigera | redigera wikitext]- Nära Marstrand fångades i februari 1646 en val som mätte "88 fot lång och 14 stockholmska alnar bred".[21]
- Den Malmska valen är en ung blåvalshanne som strandade i Askimsviken, vid Näset sydväst om Göteborg den 29 oktober 1865. Valen var över 16,41 meter lång och vägde 25 ton.[22]
- Den 24 november 1903 strandade den största val som någonsin tillvaratagits vid Sveriges kust. Det var intill Morups Tånge i Halland. Det rörde sig då om en sillvalshona (bardval) med 23 meters längd.[källa behövs]
- Den tredje största tillvaratagna valen i svenska vatten var en kaskelot, som söndagen den 11 december 1988 flöt iland vid Träslövsläge i Halland. Det rörde sig om en hanne, och med sin kroppslängd på 15 meter uppskattades valen ha en vikt kring 25 ton samt en ålder av 25–30 år.[23]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] artfakta.se, cetacea-3000304, läst 2021-04-06
- ^ Artfakta.se, Tumlare Phocoena phocoena, läst 2021-04-06
- ^ Artfakta.se, Tumlare (östersjöpopulationen) Phocoena phocoena (Baltic population), läst 2021-04-06
- ^ [a b c d e] havet.nu, Valar i svenska vatten, läst 2021-04-06
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/stenella-coeruleoalba-233145
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/delphinus-delphis-233146
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/steno-bredanensis-233144
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/globicephala-melas-233153
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/physeter-macrocephalus-233160
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/pseudorca-crassidens-233150
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/ziphius-cavirostris-233166
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/monodon-monoceros-233158
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/eubalaena-glacialis-233173
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/mesoplodon-grayi-233164
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/mesoplodon-densirostris-233165
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/mesoplodon-mirus-233163
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/mesoplodon-bidens-233161
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/mesoplodon-europaeus-233162
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/balaenoptera-acutorostrata-233171
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/balaenoptera-physalus-233169
- ^ Martin Zeiller (1647) Neue Beschreibung der Königsreiche Schweden und Gothen, Ulm
- ^ Ralf Scander, A. Rundqvist & A. Bothén (1982) Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund, sid:57
- ^ Sven Mathiasson (1989) Valarbete på naturhistoriska museet i Göteborg eller hur man för en uppdykande femtonmeters kaskelot i hamn, ur: Göteborgs Naturhistoriska Museum, Årstryck 1989, Goterna, Kungälv, sid:1