V772 Herculis
| V772 Herculis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Herkules |
| Rektascension | 18t 05m 49,682s[1] |
| Deklination | +21° 26′ 45,39 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 7,07[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G1 V + K6 V[3] |
| B–V | +0,65[2] |
| Variabeltyp | Algolvariabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -22,82 ± 0,19[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -3,9 ± 0,5[4] mas/år Dek.: -51,4 ± 0,7[4] mas/år |
| Parallax () | 26,51 ± 1,35[5] |
| Avstånd | 123 ± 6 lå (38 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,09[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,09 ± 0,19[3] M☉ |
| Radie | 0,90[3] R☉ |
| Luminositet | 2,14[2] L☉ |
| Temperatur | 5 915[3] K |
| Metallicitet | -0,13[3] |
| Ålder | 100[1] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 165590, AG+21 1779, AKARI-IRC-V1 J1805497+212644, BD+21 3302, CABS 149, CCDM J18058+2127AB, 2E 4009, EUVE J1805+21.4, GSC 01566-00747, HIC 88637, HIP 88637, IRAS 18036+2126, 2MASS J18054972+2126453, PLX 4141, PPM 106765, 2RE J180551+212727, 2RE J1805+212, 1RXS J180549.9+212638, SAO 85723, uvby98 100165590, V* V772 Her, WDS J18058+2127AB, WISEA J180549.69+212644.8, WISE J180549.70+212644.9, Gaia DR2 4576326312901654272, Gaia DR3 4576326312902814208
HD 165590A: TYC 1566-747-1, SBC9 1023, CSI+21 3302 6, ADS 11060A HD 165590B: TYC 1566-747-2, CSI+21 3302 7, ADS 11060B [6] | |
V772 Herculis, eller HD 165590, är en kvintippelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 7,07[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 26,5 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 123 ljusår (ca 38 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -23 km/s.[2]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan V772 Herculis Aa är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G1V.[3] Den har en massa som är ca 1,1[3] solmassa, en radie som är ca 0,9[3] solradie och har en effektiv temperatur av ca 5 900 K.[3]
Primärstjärnan V772 Herculis A är en förmörkelsevariabel, ADS 11060A, bestående av stjärnor av spektralklass G1 V och K6 V i huvudserien med stark stjärnfläcksaktivitet.[3] En radioflare från stjärnan upptäcktes 2011.[8] Omloppserioden för komponenterna i primärstjärnan, ADS 11060Aa och ADS 11060Ab, är 0,87950 dygn.[5]
En följeslagare i huvudserien, ADS 11060B av spektraltyp G5 med en separation av 0,491 bågsekunder,[9] kretsar kring primärstjärnan med en omloppsperiod av 20,08 år.[5]
Det finns också en misstänkt följeslagare, dubbelstjärnan ADS 11060C (Gaia EDR3 4576326312901650560)[10] med en projicerad separation av 29 bågsekunder (1200 AE) från ADS 11060AB. ADS 11060C består av stjärnor av spektraltyp K7 och M0 i huvudserien, som kretsar kring varandra med en period på 25,7631 dygn utan förmörkelser. Dubbelstjärnan är en BY Draconis-variabel[11] med variabelbeteckningen V885 Herculis.
Planetbanorna i de beboeliga zonerna i systemet ADS 11060AB är instabila på grund av följeslagarnas gravitationspåverkan.[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 165590, 19 juni 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e f g] https://www.universeguide.com/star/88637/v772herculis. Hämtad 2022-11-07.
- ^ [a b c d e f g h i j] Reglero, V.; Fernandez-Figuerora, M. J.; Gimenez, A.; De Castro, E.; Fabregat, J.; Cornide, M.; Armentia, J. E. (1991). "The triple system HD 165590 : a spectroscopic and photometric study". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 88: 545. Bibcode:1991A&AS...88..545R.
- ^ [a b] "HD 165590". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-02-01.
- ^ [a b c d] Zasche, P.; Wolf, M.; Hartkopf, W. I.; Svoboda, P.; Uhlař, R.; Liakos, A.; Gazeas, K. (2009). "A Catalog of Visual Double and Multiple Stars with Eclipsing Components". The Astronomical Journal. 138 (2): 664–679. arXiv:0907.5172. Bibcode:2009AJ....138..664Z. doi:10.1088/0004-6256/138/2/664. S2CID 17089387.
- ^ HD 165590 (unistra.fr). Hämtad 2022-11-07.
- ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
- ^ Bai, J. Y.; Han, J. L.; Gao, X. Y.; Wang, C.; Zhang, L. Y. (2012). "Polarization Observation Experiments for Radio Flares of Stars at 6 cm Band". Acta Astronomica Sinica. 53 (4): 291. Bibcode:2012AcASn..53..291B.
- ^ Tokovinin, A. A.; Ismailov, R. M. (1988). "Interferometric observations of double stars in 1985 and 1986". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 72: 563. Bibcode:1988A&AS...72..563T.
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ Fekel, Francis C.; Henry, Gregory W.; Hampton, Melissa L.; Fried, Robert; Morton, Mary D. (1994). "Chromospherically Active Stars. XII. ADS 11060 C: A Double Linked K Dwarf Binary in a Quintuple System". The Astronomical Journal. 108: 694. Bibcode:1994AJ....108..694F. doi:10.1086/117106.
- ^ Benest, D. (2003). "Planetary orbits in the elliptic restricted problem. V.". Astronomy & Astrophysics. 400 (3): 1103–1111. doi:10.1051/0004-6361:20030114.
