Västergötlands Förenade Kalkindustrier
Västergötlands Förenade Kalkindustrier | |
Huvudkontor | Falköping |
---|---|
Nyckelpersoner | VD Gottfrid Nymberg (1918-1948) |
Antal anställda | 230 (1947)[1] |
Historik | |
Grundat | 1918 |
Uppköpt av | Yxhult 1951 |
Västergötlands Förenade Kalkindustrier (VFK) var ett svenskt gruvbolag som drev ett antal kalkbruk i Västergötland, bolaget grundades 1918 och köptes upp av Yxhult 1951.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Handelsblockaden under första världskriget innebar stopp för import av konstgödsel. Istället användes bränd kalk som jordförbättringsmedel och kalkindustrins avsättning ökade. Det såldes kalk som aldrig förr och kalkindustrins förtjänster sköt i höjden, speciellt för de kalkbruk som använde alunskiffer istället för importerad kol som bränsle. År 1918 bildades Västergötlands Förenade Kalkindustrier som snart köpte upp de största bruken i landskapet, däribland Övertorp och Ödegården. Bolaget hade stora planer för framtiden och i början gick det bra. Men på 1920-talet blev det kris inom kalkindustrin. Importen av konstgödsel hade kommit igång igen efter kriget och intresset för kalk sjönk. Lönsamheten inom kalkindustrin minskade därför drastiskt.[2] 1938 övertog Gottfrid Nymberg aktiemajoriteten i VFK som han 1951 sålde till Yxhult.
Kalkbruk
[redigera | redigera wikitext]Bolaget köpte upp en rad kalkbruk i Västergötland:[1]
- Övertorps kalkbruk köpt 1918 från Kavlås, nedlagt 1954.[3]
- Ödegårdens kalkbruk köpt 1918, nedlagt 1927.[4]
- Rössberga kalkbruk
- Berga kalkbruk
- Valtorps kalkbruk
- Ulunda kalkbruk
- Värnhems kalkbruk
- Hag-gårdens kalkbruk
- Kinnemalma kalkbruk
- Uddagårdens kalkbruk
- Stenåsens kalkbruk
- Smedsgårdens kalkbruk köpt 1919 från Kavlås, nedlagt 1944.[5]
- Bredegårdens kalkbruk köpt 1934 från Värmlands Läns Lantmannaföreningars Centralförening, nedlagt 1944.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] AB. Västergötlands Förenade Kalkindustrier i Svensk industrikalender 1947
- ^ ”HSJ Ekedalens kalkindustrier”. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920201117/http://www.hsj.se/hsj/ekedalens_kalkindustrier.asp. Läst 3 augusti 2016.
- ^ ”Övertorps kalkbruk”. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920204034/http://www.hsj.se/hsj/overtorp.asp. Läst 3 augusti 2016.
- ^ ”Ödegårdens kalkbruk”. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920203954/http://www.hsj.se/hsj/odegarden.asp. Läst 3 augusti 2016.
- ^ ”Smedsgårdens Kalkbruk”. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920203338/http://www.hsj.se/hsj/smedsgarden.asp. Läst 3 augusti 2016.
- ^ ”Bredegårdens kalkbruk”. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920203748/http://www.hsj.se/hsj/bredegardens_kalkbruk.asp. Läst 3 augusti 2016.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sjölin Magnusson, Kerstin (2001). Uddagårdens kalkbrukssamhälle : människornas liv och traditioner. [Tråvad: K. Sjölin Magnusson]. Libris 8595833. ISBN 91-631-1408-9
- Sjölin Magnusson, Kerstin (2006). Uddagårdens kalkbrukssamhälle. D. 2, Mer om människornas liv och traditioner. [Tråvad: Kerstin Sjölin Magnusson]. Libris 10277103. ISBN 91-631-9386-8