Världsspråk

Ett världsspråk är främst ett språk som uppfyller ett eller flera av följande kriterier:^[1]

har en viktig roll i världspolitiken
har stor global spridning
används som mellanfolkligt språk
har många talare.

Världens mest använda språk är engelska, med drygt 1,8 miljarder användare världen över i början av 2000-talet, enligt Ethnologue: Languages of the World.^[2]

Världens mest talade språk som modersmål är däremot kinesiska, med 1,2 miljarder användare, enligt FN.^[3]

Tilläggas beträffande dessa båda uppgifter att det finns ett antal olika sätt att räkna, och att uppgifterna därför skiljer sig påtagligt mellan olika källor.

"Världsspråk" kan även användas som ett annat ord för internationellt hjälpspråk (till exempel esperanto, interlingua och volapük).^[4]

Genom historien har det viktigaste internationella språket i västvärlden skiftat i följande ordning:

Antiken
- grekiska ^[5]
Antiken, medeltiden
- latin
Senare tid
- portugisiska (1400-1600)
- spanska (1450-1800)
- franska (1500-1900)
- engelska (1800-)
Nutid
- FN-språk^[6]
  - engelska, franska, spanska, kinesiska, ryska och arabiska
- arbetsspråk inom EU (EU har 23 officiella språk) ^[7]^[8]
  - engelska, franska, tyska

Referenser

^ Colin Baker och Sylvia Prys Jones (red.) (1998) (på engelska). Multilingual matters i verket Encyclopedia of bilingualism and bilingual education. ISBN 978-1-85-359362-8. http://books.google.com.au/books?id=YgtSqB9oqDIC&printsec=frontcover&source=gbs_v2_summary_r&cad=0#v=onepage&q=&f=false. Läst 1 november 2014
^ ”Summary by language size” (på engelska). Ethnologue. 19 februari 1999. http://www.ethnologue.com/ethno_docs/distribution.asp?by=size. Läst 1 november 2014.
^ Lars Thomas (12 april 2013). ”Världens 13 mest talade språk”. Illustrerad Vetenskap. http://illvet.se/manniskan/varldens-13-mest-talade-sprak. Läst 1 november 2014.
^ Ulrich Ammon (på engelska). Status and function of languages and language varieties. http://books.google.com.au/books?id=geh261xgI8sC&pg=PA422&dq=%22world+language+can+be+defined%22&lr=&ei=zE--SvnhNY3YkQT2pYzvDg#v=onepage&q=%22world%20language%20can%20be%20defined%22&f=false. Läst 1 november 2014
^ ”Grekiska (nygrekiska) – Grekiska ett levande språk” (på engelska). Språk- och litteraturcentrum vid Lunds Universitet. 28 april 2010. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622110700/https://www.sol.lu.se/amnen/nygrekiska. Läst 21 juni 2020.
^ Ali Mazrui (på engelska). A world federation of cultures: an African perspective. http://books.google.com.au/books?id=txNmAAAAMAAJ&q=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&dq=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&lr=&ei=to7ASqrYEouolQS0jb2XDw. Läst 1 november 2014
^ ”Many tongues, one family. Languages in the European Union” (på engelska) (PDF). Office for Official Publications of the European Communities. 2004. Arkiverad från originalet den 30 april 2011. https://web.archive.org/web/20110430202922/http://ec.europa.eu/publications/booklets/move/45/en.pdf. Läst 3 mars 2007.
^ Axel Moberg (2003). ”Språken inom EU” (PDF). Språkvård (3): sid. 36-40. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105045/http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/2_03/moberg.pdf. Läst 21 juni 2020.

[books.google.com.au-1] Colin Baker och Sylvia Prys Jones (red.) (1998) (på engelska). Multilingual matters i verket Encyclopedia of bilingualism and bilingual education. ISBN 978-1-85-359362-8. http://books.google.com.au/books?id=YgtSqB9oqDIC&printsec=frontcover&source=gbs_v2_summary_r&cad=0#v=onepage&q=&f=false. Läst 1 november 2014

[Ethnologue-2] ”Summary by language size” (på engelska). Ethnologue. 19 februari 1999. http://www.ethnologue.com/ethno_docs/distribution.asp?by=size. Läst 1 november 2014.

[IllVet-3] Lars Thomas (12 april 2013). ”Världens 13 mest talade språk”. Illustrerad Vetenskap. http://illvet.se/manniskan/varldens-13-mest-talade-sprak. Läst 1 november 2014.

[Ammon-4] Ulrich Ammon (på engelska). Status and function of languages and language varieties. http://books.google.com.au/books?id=geh261xgI8sC&pg=PA422&dq=%22world+language+can+be+defined%22&lr=&ei=zE--SvnhNY3YkQT2pYzvDg#v=onepage&q=%22world%20language%20can%20be%20defined%22&f=false. Läst 1 november 2014

[Litteraturcentrum-5] ”Grekiska (nygrekiska) – Grekiska ett levande språk” (på engelska). Språk- och litteraturcentrum vid Lunds Universitet. 28 april 2010. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622110700/https://www.sol.lu.se/amnen/nygrekiska. Läst 21 juni 2020.

[Mazrui-6] Ali Mazrui (på engelska). A world federation of cultures: an African perspective. http://books.google.com.au/books?id=txNmAAAAMAAJ&q=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&dq=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&lr=&ei=to7ASqrYEouolQS0jb2XDw. Läst 1 november 2014

[Many_tongues,_one_family-7] ”Many tongues, one family. Languages in the European Union” (på engelska) (PDF). Office for Official Publications of the European Communities. 2004. Arkiverad från originalet den 30 april 2011. https://web.archive.org/web/20110430202922/http://ec.europa.eu/publications/booklets/move/45/en.pdf. Läst 3 mars 2007.

[Moberg-8] Axel Moberg (2003). ”Språken inom EU” (PDF). Språkvård (3): sid. 36-40. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105045/http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/2_03/moberg.pdf. Läst 21 juni 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]