Väinö Voipio
| Väinö Voipio | |
 | |
| Född | 11 december 1884 Viborg |
|---|---|
| Död | 9 april 1976 (91 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Assessor, författare, domare |
| Föräldrar | Daniel Woldemar Åkerman Emma Åkerman |
| Redigera Wikidata | |
Väinö Taneli Voipio (till 1901 Åkerman), född 11 december 1884 i Viborg, död 9 april 1976 i Helsingfors, var en finländsk jurist och författare. Han var bror till Aarni Voipio och far till Paavo Voipio.
Voipio blev vicehäradshövding 1912, var advokat i Viborg 1913–1932, assessor vid Viborgs hovrätt 1937–1942 och häradshövding vid några domsagor i östra Finland 1942–1954. Han blev känd främst som romanförfattare och dramatiker; han debuterade 1919 med romanen Eri leiristä, en berättelse om ofärdsåren kring 1900. Han skrev under mellankrigstiden starkt finsknationalistiska inlägg i språkfrågan under den länge gåtfulla pseudonymen Björn Sund. Av hans pjäser kan nämnas Ritarijuhla (1945) och Kolmas Virtanen (1952).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Voipio, Väinö i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|