Hoppa till innehållet

Upplands runinskrifter 678

Upplands runinskrifter 678
Runristning
U 678, två sidor av samma runsten. Till vänster baksidan och till höger dess korsmärkta framsida
U 678, två sidor av samma runsten. Till vänster baksidan och till höger dess korsmärkta framsida
Land Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala
Kommun Håbo
Socken Skokloster
Plats Skoklosters kyrka
Koordinater 59°42′16″N 17°37′28″Ö / 59.70453°N 17.62452°Ö / 59.70453; 17.62452
Kulturmärkning
Fornlämning
 - FMIS beteckn Skokloster 71:1
Tillkomsttid Vikingatiden
Signum U 678
Runristare Fot 2 (S)
Stil RAK
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Runinskrift U 678 är en runsten som nu står vid Skoklosters kyrka i Skoklosters socken, Uppland. Dess ursprungliga plats är okänd.

Stenen som är formhuggen består av blågrå, glimmerrik gnejs och den är ristad på både fram- och baksidan. Ristningen som är signerad av Fot anses enligt en teori vara äldre än hans aktiva period. Anledningen är att de ståtliga ryttarbilderna delvis går i Vendelstil och en jämförelse är de utsmyckningar som förekommer i gravfynd från Vendel eller Valsgärde, vilka inte skulle passa in i Fots övriga produktion. Vissa forskare har därför menat att en redan ornerad sten skulle ha blivit återanvänd av Fot, ett förslag som dock inte kan stämma,[specificera källa] eftersom både korset och de horisontella runbanden är typiska detaljer för just Fot. Stenen som tidigare varit inmurad i Skoklosters kyrka är nu placerad utanför på en gräsmatta mellan kyrkan och vattnet. Den från runor translittererade och översatta inskriften följer nedan:

Runstenen strax öster om Skoklosters kyrka

Translitterering av runraden:

antuitr × auk × kulaifr × auk × kunar × auk × haursi × auk × rulaifʀ × litu [×] rai(s)[a] × s(t)[ain × a](t) × þorþ × faþur × sin fotr × hiuk × runaʀ[1]

Normalisering till runsvenska:

Andvettr ok Gullæifʀ ok Gunnarr ok Horsi ok ʀolæifʀ letu ræisa stæin at Þorð, faður sinn. Fotr hiogg runaʀ.[1]

Översättning till nusvenska:

Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg runorna.[2]

Stenens Tord har av Sveriges förste riksantikvarie Johan Bure (1568-1652), gett upphov till hans egen tolkning av Thord i Byr.

Stenen är torrengjord och etanolbehandlad år 2022.[3]