Hoppa till innehållet

Ulricehamns landsfiskalsdistrikt

Från Wikipedia
Ulricehamns landsfiskalsdistrikt
Redvägs landsfiskalsdistrikt (-1948)
landsfiskalsdistrikt
LandSverige
LänÄlvsborgs län
Inrättat1 januari 1918[1]
Upphört31 december 1964
Omfattning
Ulricehamns stad (–)
Redvägs kommun (–)
Kölingareds landskommun (–)
Timmele landskommun (–)
Kölaby landskommun (–)
Liareds landskommun (–)
Norra Åsarps landskommun (–)
Smula landskommun (–)
Knätte landskommun (–)
Solberga landskommun (–)
Hössna landskommun (–)
Humla landskommun (–)
Gullereds landskommun (–)
Blidsbergs landskommun (–)
Strängsereds landskommun (–)
Böne landskommun (–)
Fivlereds landskommun (–)
Dalums landskommun (–)
Vists landskommun (–)
Brunns landskommun (–)
Redigera Wikidata

Ulricehamns landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Älvsborgs län, bildat som Redvägs landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] Namnet ändrades 1 januari 1948 ändrades distriktets namn till Ulricehamns landsfiskalsdistrikt.[3] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Älvsborgs län.[2]

Ingående områden

[redigera | redigera wikitext]

1 januari 1932 (enligt beslut den 16 juni 1931) överfördes den del av Kölingareds landskommun som låg i Skaraborgs län, Vartofta härad och Slättängs landsfiskalsdistrikt i alla hänseenden till Älvsborgs län, Redvägs härad och Redvägs landsfiskalsdistrikt.[4] 1 januari 1938 inkorporerades kommunerna Brunn och Vist i Ulricehamns stad. När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) lämnades Redvägs landsfiskalsdistrikt opåverkat, men regeringen anförde i kungörelsen att den ville i framtiden besluta om Ulricehamns stads förenande med landsfiskalsdistriktet.[5] 1 januari 1948 införlivades staden Ulricehamn i landsfiskalsdistriktet i alla hänseenden samtidigt som stadens stadsfiskalstjänst upphörde.[6] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets indelning genom kommunreformen 1952 men omfattningen ändrades inte.[7]

Redvägs härad:

Redvägs härad:

Redvägs härad:

Redvägs härad:

Från 1 januari 1952

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
  • Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
  • Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
  1. ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 112. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ SFS 1947:954 Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 682) angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt.
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 117. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ SFS 1947:567 Transumt av Kungl. Maj:ts brev till länsstyrelsen i Älvsborgs län angående staden Ulricehamns förenande i judiciellt hänseende med domsaga m. m. Stockholms slott den 18 juli 1947.
  7. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 135. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 1 juli 2023