Ulf Larsson (teknikhistoriker)

För andra personer med samma namn, se Ulf Larsson (olika betydelser).

Ulf Johan Larsson, född 11 april 1965 i Mo socken, Västergötland^[1], är en teknikhistoriker verksam vid Nobelmuseet i Stockholm.

Ulf Larsson växte upp i Floby i Västergötland. Han doktorerade 1997 i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm med avhandlingen Brobyggaren: Otto Linton, byggnadskonsten och dess professioner i Norden under första delen av 1900-talet. Sedan 1998 är han förste intendent vid Nobelmuseet och ansvarig för museets utställningsavdelning. Hans forskning har inriktat sig på svenska ingenjörer och arkitekter under 1900-talet. Vid Nobelmuseet har han varit redaktör och medförfattare för Människor, miljöer och kreativitet: Nobelpriset 100 år, som utgivits på sex språk.^[2]

Publikationer

Larsson har författat följande: ^[3]

Ulf Larsson, Riddarholmen eller Kungsholmen?: den professionella debatten och de politiska besluten kring sammanbindningsbanan och Stockholms brofrågor 1926-1931 (1993)
Ulf Larsson, Socialingenjören Hjalmar Cederström och kampen mot sjukdom och fattigdom (1996)
Ulf Larsson, Brobyggaren: Otto Linton, byggnadskonsten och dess professioner i Norden under första delen av 1900-talet (1997)
Ulf Larsson, Daggdroppen och kosmos: Harry Martinsons värld (2004)
Ulf Larsson, Alfred Nobel: networks of innovation (2008)

Referenser

^ Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1980 (CD)
^ Nobelmuseet: Ulf Larssons CV Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ Libris

[1] Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1980 (CD)

[2] Nobelmuseet: Ulf Larssons CV Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[3] Libris

[1]

[2]

[3]