Uiguriska
| Uiguriska | |
| ئۇيغۇرچە Uyƣurqə уйғурчә | |
| Talas i |  Kina Kazakstan Pakistan Kirgizistan Tadzjikistan Indien |
|---|---|
| Antal talare | 20 227 431 |
| Status | stabilt |
| Språkfamilj | Turkspråk
|
| uiguriska, latinska, kyrilliska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Xinjiang, Kina |
| Språkmyndighet | Working Committee of Ethnic Language and Writing of Xinjiang Uyghur Autonomous Region[källa behövs] |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | ug |
| ISO 639‐2 | uig |
| ISO 639‐3 | uig |
| SIL | uig |
Regionen där uiguriska talas i. | |
Uiguriska (även uighuriska, uyghuriska, östturkiska eller türki) är det turkspråk som talas av uigurerna, en minoritetsgrupp i den autonoma regionen Xinjiang (även kallad Östturkestan) i västra Kina, med mindre grupper utanför Xinjiang, främst i Kazakstan.[1] Språket är närbesläktat med uzbekiskan.[2] Idag talas uiguriska av cirka 25 miljoner människor.[3]
Uiguriska har av historiska, religiösa och kulturella skäl många lånord från arabiskan och persiskan. Under 1900-talet har även ord lånats in från ryska och kinesiska (på grund av politiska skäl).
En svensk turkolog och diplomat, Gunnar Jarring (1907-2002), gjorde betydande insatser för det vetenskapliga studiet av uiguriskan i väst. Han samlade främst material rörande Kashgardialekten. Svenska Missionsförbundets verksamhet i Kashgarområdet i början på 1900-talet innebar att den första tryckpressen kom till södra Xinjiang och en stor del av de tryckta verk på uiguriska, som finns bevarade från den här tiden, kommer från Svenska Missionsförbundets tryckeri i Kashgar.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||||
| Klusil | p | b | t | d | k | g | ||||
| Affrikat | t͡ʃ | d͡ʒ | ||||||
| Frikativ | f | v | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | h | ||
| Tremulant | r | ||||||
| Lateral | l | ||||||
| Approximant | w | j |
Källa:[4]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | ɨ | u |
| Halvsluten | e | ø | o | |
| Halvöppen | æ | ||
| Öppen | a |
Källa:[4]
 |
Wikipedia har en upplaga på Uiguriska. |
Skriftsystem
[redigera | redigera wikitext]Uiguriskan har skrivits med en rad olika skriftsystem och hade ursprungligen ett eget alfabet, uigurisk skrift, vilket ersattes under 1000-talet med ett skriftsystem baserat på arabisk skrift. Mellan 1930- och 1980-talet har språket bytt skrift fyra gånger.[5]
I dagens läge skrivs uiguriska med latinska, uigurisk och kyrilliska alfabeten.[6]
| Persisk-arabisk skrift | Latinsk | Kyrillisk | ULY | IPA | Persisk-arabisk skrift | Latinsk | Kyrillisk | ULY | IPA | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ئا | A a | A a | A a | /a/ | ق | Ķ ķ | Қ қ | Q q | /q/ | |
| ئە | Ə ə | Ə ə | E e | /æ/ | ك | K k | K k | K k | /k/ | |
| ب | B b | Б б | B b | /b/ | ڭ | -ng | Ң ң | -ng | /ŋ/ | |
| پ | P p | П п | P p | /p/ | گ | G g | Г г | G g | /ɡ/ | |
| ت | T t | Т т | T t | /t/ | ل | L l | Л л | L l | /l/ | |
| ج | J j | Җ җ | J j | /ʤ/ | م | M m | М м | M m | /m/ | |
| چ | Q q | Ч ч | CH ch | /ʧ/ | ن | N n | Н н | N n | /n/ | |
| خ | H h | X x | X x | /x/ | ھ | H̡ h̡ | Һ һ | H h | /h/ | |
| د | D d | Д д | D d | /d/ | ئو | O o | О о | О о | /o/ | |
| ر | R r | Р р | R r | /r/ | ئۇ | U u | У у | U u | /u/ | |
| ز | Z z | З з | Z z | /z/ | ئۆ | Ɵ ɵ | Ө ө | Ö ö | /ø/ | |
| ژ | Ⱬ ⱬ | Ж ж | J j | /ʒ/ | ئۈ | Ü ü | Ү ү | Ü ü | /y/ | |
| س | S s | С с | S s | /s/ | ۋ | V v | В в | W w | /v/ | |
| ش | X x | Ш ш | SH sh | /ʃ/ | ئې | E e | E e | É é | /e/ | |
| غ | Ƣƣ | Ғ ғ | GH gh | /ʁ/ | ئى | I i | И и | I i | /i/ eller /ɨ/ | |
| ف | F f | Ф ф | F f | /f/ | ي | Y y | Й й | Y y | /j/ |
Källa:[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Uyghur language | Alphabet, History, & Facts” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Uyghur-language. Läst 18 januari 2022.
- ^ ”Glottolog 4.5 - Uighur”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/uigh1240. Läst 18 januari 2022.
- ^ [a b] ”Uyghur language, alphabets and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/uyghur.htm. Läst 18 januari 2022.
- ^ [a b] ”Uyghur Language - Structure, Writing & Alphabet - MustGo” (på engelska). MustGo.com. https://www.mustgo.com/worldlanguages/uyghur/. Läst 18 januari 2022.
- ^ James A. Millward, Eurasian Crossroads: A History of Xinjiang (New York: Columbia University Press, 2007), ss. 235, 256.
- ^ ”ScriptSource - Uyghur”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=uig. Läst 18 januari 2022.
- Hahn, Reinhard F.; Ibrahim Ablahat (1991) (på engelska). Spoken Uyghur. Seattle: University of Washington Press. Libris 4762381. ISBN 0-295-97015-4 (alk. paper)