Ugnstemperatur
Ugnstemperaturen är viktig vid all matlagning inklusive bakning.
Förr kände man av värmen med handen, genom att sticka in den mitt i ugnen. Härifrån kommer benämningarna i äldre recept "medelgod ugnsvärme" och liknande. Sedan hushållen fått tillgång till termometrar och ugnarna utrustats med termostater har det blivit allt vanligare med noggranna angivningar i grader Celsius. Hur de gamla, svepande benämningarna mera precist ska tolkas råder det skilda meningar om, vilket framgår av tabellen nedan, men det blir i alla fall en indikation om vart det lutar.
Vid praktisk tillämpning spelar emellertid 10 grader hit eller dit inte någon större roll. Till detta kommer att termostaterna har i sig en viss onoggrannhet, som varierar från exemplar till exemplar (tolerans) samt ett fabrikatberoende glapp mellan tillslag och frånslag (hysteres). Betydelse har också termostatens placering i ugnen, vilket bestäms av fabrikat och modell. Det inte minst viktiga är på vilken höjd i ugnen maten eller bakverket placeras. Där måste erfarenheten av den egna ugnens egenskaper utrönas genom lyckade eller misslyckade försök.
Jämförelse mellan olika angivelser av ugnstemperaturer | |||
---|---|---|---|
Äldre köksbenämning | Inställning (°C) [1] (°C) [2] |
Gasugn utan termostat (Lågans storlek) [2] | |
Mycket svag värme | 75–125 | 100–130 | Minsta möjliga |
Ganska svag värme | >130–160 | Ca 1/4 av full | |
Svag värme | > 125–200 | ||
Medelgod värme | >160–190 | Ca 1/3 av full | |
Medelvarmt | > 200–225 | ||
God värme | > 225–250 | >190–230 | Ca 1/2 av full |
Mycket varmt | > 250–275 | ||
Mycket god värme | >230–250 | Ca 3/4 av full | |
Het ugn | > 275–300 | ||
Stark värme | >250–270 | Nästan full | |
Extra stark värme | >270–300 | Full |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Stora Kokboken, 23:e upplagan, Wezäta, Göteborg 1958
- ^ [a b] Lotte Haveman, Margareta Wickman: Boken om sill, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs