Ture Rangström (tonsättare)

	Ture Rangström
	Ture Rangström
Levnad
Född	30 november 1884; Stockholm, Sverige;
Död	11 maj 1947 (62 år); Stockholm
Begravd	Gryt
Tonsättare
Aktiva år	1902–1947

För andra betydelser, se Rangström.

Anders Johan Ture Rangström, född 30 november 1884 i Stockholm, död 11 maj 1947 i Stockholm, var en svensk tonsättare, sångpedagog, musikkritiker och dirigent.

Biografi

Som ung blev Rangström fascinerad av August Strindberg, som han också besökte några gånger år 1909. Efter Strindbergs död manifesterade han sin beundran med sin första symfoni med undertiteln August Strindberg in memoriam (1914). 1915 blev han färdig med operan Kronbruden, en tonsättning av Strindbergs pjäs. Med Strindbergs godkännande hade han dock utelämnat de två sista akterna i dramat.

Rangström fann tidigt i sin karriär sitt intensiva, suggestiva och dramatiskt kärva tonspråk. Han lade inte stor vikt vid att lära sig kontrapunkt, den teknik som är en grundpelare i klassiska tonsättares hantverk, eftersom han inte tyckte att detta sätt att komponera gick att förena med vad han ville uttrycka. Detta gav hans stil en individuell prägel, men begränsade kanske också hans variationsmöjligheter. Vissa av hans instrumentala verk kan därför kritiseras för att vara av ojämn kvalitet, men han är samtidigt en av svensk tonkonsts mest särartade begåvningar genom tiderna. Hans individuella kompositionsteknik bygger bland annat på stora kontraster mellan kraftfulla och lågmälda block.

Rangström skrev fyra symfonier. Efter den ovan nämnda Strindbergssymfonin, som är den mest kända, kom nr 2, Mitt land (1919), nr 3, Sång under stjärnorna (1929) och nr 4, Invocatio (1936). Den sistnämnda innehåller en delvis solistisk stämma för orgel och kallades ursprungligen Symfoniska improvisationer innan den fick benämningen symfoni.

Framför allt lever Rangström vidare som en av Sveriges främsta tonsättare av romanser. En av hans favoritpoeter var Bo Bergman. (Själv skrev Rangström också dikter, bland annat texten till Wilhelm Stenhammars kantat Sången.) Hans andra stora operaverk, förutom Kronbruden, är Gilgamesj, komponerad 1943–44. Operan färdiginstrumenterades av John Fernström efter Rangströms död i strupcancer.

Rangström debuterade som dirigent 1915 vid uruppförandet av sin egen Strindbergssymfoni. Rangström invaldes som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien den 29 oktober 1919. Han blev 1922 utnämnd till chefsdirigent vid Göteborgs orkesterförening, där han efterträdde sin kollega och vän Stenhammar. På grund av sitt bristande kunnande som dirigent blev han dock inte långvarig på posten utan fick sluta redan 1925.

Tillsammans med Kurt Atterberg, Natanael Berg och Oskar Lindberg utgjorde Rangström en tonsättargruppering som gick under namnet Spillran.

Rangström hade från 1935 ett sommarhus på Törnsholmen invid Gräsmarö i Gryts skärgård, och är begravd på kyrkogården i Gryt.

Familj

Ture Rangström var son till läderhandlaren Johan "John" Rangström (1859-1927) och Charlotta, född Andersson (1856-1939). Han hade två systrar, Herta och Ingrid; den sistnämnda blev mor till författaren Lars Gyllensten. Han var gift 1908–1926 med Elisabeth "Lisa", född Hollender (1882–1968) och fick med henne dottern Villemo (1910–2007) samt sonen Dag (1917–1989) som blev far till dramatikern Ture Rangström (född 1944). Åren 1927–37 var Rangström gift med Omon, född Richter (1894–1984), som skilde sig från hans kollega och tidigare vän Knut Håkanson för att gifta sig med honom. Under sina sista år sammanbodde Rangström med Elsa Nodermann (1911–1996) som var dotter till domkyrkokapellmästaren Preben Nodermann. Ture Rangström bodde och verkade på Rangströmska gården på Södermalm mellan 1908 och fram till sin död 1947.

Kompositioner

Orkester

Dithyramb, symfonisk dikt, 1909 (reviderad av Kurt Atterberg 1948)
Ett midsommarstycke, symfonisk dikt, 1910
En höstsång, symfonisk dikt, 1911
Havet sjunger, symfonisk dikt, 1913
Symfoni nr 1 i ciss-moll, August Strindberg in memoriam, 1914
Intermezzo drammatico, svit, 1916–18
Divertimento elegiaco, svit för stråkorkester, 1918
Två melodier, klarinett och stråkar, 1919
Symfoni nr 2 i d-moll, Mitt land, 1919
Två svenska folkmelodier, 1928
Symfoni nr 3 Dess-dur Sång under stjärnorna, 1929
Partita för violin och orkester, h-moll, 1933
Symfoni nr 4 i d-moll Invocatio, 1935
Ballad för piano och orkester, 1937
Vauxhall, svit, 1937
Staden spelar, divertissement, 1940

Kammarmusik

Stråkkvartett g-moll, Ein Nachtstück in ETA Hoffmanns Manier, 1909 (rev. Edvin Kallstenius och Kurt Atterberg 1948)
Suite in modo antico, violin och piano, 1912
Suite in modo barocco, violin och piano, 1920–22

Musik för piano

Fyra preludier, 1910–13
Mälarlegender, 1919
Sommarskyar, 1916–20
Improvisata, 1927
Sonatin, 1937
Spelmansvår, svit, 1943

Körverk (urval)

Kantat till Arthur Hazelius 100-årsminne (Gunnar Mascoll Silfverstolpe), 1933
Vid slutet av sagan om Tristan och Isolde (Frans G. Bengtsson), för baryton, damkör och orkester, 1937
Sörmlandsidyller (Hugo Tigerschiöld), 1926
Sub umbra (Ernst Norlind), 1941

Sånger

Totalt finns ca 250 sånger för en röst med piano, därav ca 60 med orkester.

15 otryckta verk (1902–04)
Vita liljorna dofta (Karl-Erik Forsslund), 1902
Nachts in der träumenden Stille (Gustav Falke), 1903
Digte, 1903
- Det spöger (Vilhelm Krag)
- Det staar en sorg (Vilhelm Krag)
- Långsamt som kvällsskyn mister sin purpur (Karl August Tavaststjerna)
Drei Gedichte (Otto Julius Bierbaum), 1904
- Des Narren Nachtlied
- Des Narren Regenlied
- Lied in der Nacht
Lyrik, 1907–09
- Adagio (Bo Bergman)
- Floderna (Anders Österling)
- Pionerna (Anders Österling)
- Stjärnöga (Bo Bergman)
- Sjung mina sånger (Sigfrid Siwertz)
- Månskensstycke (Ola Hansson)
Fünf Pastischen (gammaltyska texter), 1906–09
- 1. Ich arme Nunn (Johann von Schwarzenberg)
- 2. Lied einer alten frommen Magd (Des Knaben Wunderhorn)
- 3. Es wollt das Mädchen früh aufstehn (Des Knaben Wunderhorn)
- 4. Ik weet en Frauken amoreus (Walther von der Vogelweide)
- 5. Ein Kuss von rothem Munde (Walther von der Vogelweide)
Visor (August Strindberg), 1909
- Mitt trollslott står i skogens bryn
- Sju rosor och sju eldar
- Semele
- Villemo
Två ballader (Ernst Josephson), 1909
- Ballad
- Jubal
Fyra melodier (Ernst Josephson), 1911
- Jag
- Min grav
- Jag är ett träd
- Svanesång
Fragment ur ’’Holländarn’’ (August Strindberg), 1912
Havets sommar (Rangström), 1913–15
- Gryning
- Solstänk
- Regnvisa
- I middagshettan
- Julidagen
- Efter striden
- Solnedgång
- Skymning
- Månskensstycke
- Natt
Avskedet (Hans Bethge), 1915
Sex visor, 1915
- 1. Fågelfri (Hjalmar Procopé). Till Knut Hammarin.
- 2. Barnvisa (Bo Bergman). Till Kurt Atterberg
- 3. En gammal dansrytm (Bo Bergman). Till Oskar Lindberg.
- 4. Natt (Ernst Norlind). Till Gustaf Nordqvist.
- 5. Gammal bonde (Gustaf Ullman). Till Algot Haquinius.
- 6. Arbetare (Bo Bergman). Till Natanael Berg
Tre sånger, 1916
- Havet (Bo Bergman)
- November (Ernst Norlind)
- Den gyllene stunden (Gustaf Ullman)
Idyll (Johan Ludvig Runeberg), 1917
- Sommarnatten
- Sorg och glädje
- Den försmådda
- Hennes budskap
- Törnet
- Hundra vägar har min tanke
- Fjärilposten
- Sådan vård blott finner flickan
- Behagen
- Flickans årstider
- Så jag färdas själv mot fjärran
- Den enda stunden
- Hvilken sällhet skön att synas
- Tala, tala tycktes alla
- De fångna
Två visor i gammal ton (Gustaf Fröding), 1917
- Herr Lager och Skön fager
- Ett Helicons blomster
Notturno (Rangström), 1917
Fem dikter (Bo Bergman), 1917
- Vingar i natten
- Du och jag
- Melodi
- Visa
- Under vintergatan
Forskrevet, fyra sånger (Holger Drachmann), 1917
- Bægret
- Den raske ungdom
- Den høje hest
- Den snevre kreds
Ur Kung Eriks visor (Gustaf Fröding), 1917
- En visa om när jag var lustig
- En visa om mig och narren Herkules
- En visa till Karin när hon hade dansat
- En visa till Karin ur fängelset
- Kung Eriks sista visa
Sjöfararen vid milan (Gustaf Fröding), 1917
Mandanes sång (Georg Öberg), 1917
I tornet, väktare och ring (Lied des Türmers) (Ernst Norlind), 1917
Zwei Minnelieder (Ernst Theodor Amadeus Hoffmann), 1917
- Schau ich dich wieder, o Heimat süss
- Wo bist du hin, mein Hoffnungsstern
Välkommen åter snälla sol (August Strindberg), 1918
Serenad (Bo Bergman), 1920, (ursprunglige för blandad kör a cappella och baryton, 1919)
Der fløj en fugl over sti (Holger Drachmann), 1920
Rondeau (Erik Blomberg), 1920
Stilla visor, 1920–21
- Kvällsvisa (Rangström)
- Drömvisa (Gottfrid Kallstenius)
- Vaggvisa (Erik Blomberg)
To digte (Jens Peter Jacobsen), 1921
- Løft de klingre Glaspokaler
- Du Blomst i Dug
Farande sange, 1921–22
- Høisang (Harald Bergstedt)
- Venskab (Axel Juel)
- Galgenhumor (Holger Drachmann)
Romantik (Jens Peter Jacobsen), 1921
- Den vilde jagt
- Lad vaaren komme
- Det bødes derfor
- Solnedgang
- Afsted min baad
Legender, ballader och romanser (Oscar Levertin), 1922–23
- Kejsar Karls visa
- Maj
- En gammal nyårsvisa
- Kväll i skogen
- Junkerns serenad
- Åter
- Hör du augusti sommarregn
- En båt med blommor
En liten Stockholms-musique (Sigfrid Siwertz), 1923
Den mörka blomman (Bo Bergman), 1924
- 1. Den mörka blomman
- 2. Bön till natten
- 3. Vinden och trädet
- 4. Afskedet
- 5. Trädet som dör
Fem ballader (Bo Bergman), 1924
- 1. Gammalsvenskt
- 3. Pan
- 4. Näcken
- 5. Bergakungen
Tre dikter (Verner von Heidenstam), 1924
- Vi människor
- Paradisets timma
- Stormar
Till smärtan (Dan Andersson), 1924
Eroticon, 1924
- I dina händers mjuka fågelbo (Erik Blomberg)
- Som ett blommande mandelträd (Pär Lagerkvist)
- Det finns väl så många i världen att äga (Karl Asplund)
Vildmark (Dan Andersson), 1924
- Jag har drömt
- Vårkänning
Två sommarvisor (Ernst Norlind), 1924
- Sommar
- Soluppgång
Fyra dikter (Gustaf Fröding och Erik Axel Karlfeldt), 1924
- Ur Friederike Brions visor 1–3 (Gustaf Fröding). Till Dagny Pineus
- Minnesång (Erik Axel Karlfeldt). Till Karin Branzell
Tragödie (Heinrich Heine) 1924
- Ein Jüngling hat ein Mädchen lieb
- Es fiel ein Reif
- Auf Ilsens Grabe
Frühlingsfeier (Heinrich Heine), 1924
To Blomsterviser (Omon Richter), 1926–27
- Orkidé
- Kirsebærblomsten
Hymn (Verner von Heidenstam), 1929
Fosterlandet (Axel Lundegård), 1930
Krigaren (Erik Axel Karlfeldt), 1930
Trots allt (Bo Bergman), 1933–36
- Jordens önskan. Till Joel Berglund
- Orfeus. Till Kerstin Thorborg
- Kastaliskt. Till Helga Görlin
- Tristans död. Till Brita och Einar Beyron
- Väntan. Till Sigurd Björling.
Silkesko over gylden læst (Jens Peter Jacobsen), 1935
Fyra visor om Sverige (Alf Henrikson), 1935
Två sånger (Erik Lindorm), 1936
- Trumman
- Flickan från fjärran
Syrsorna (Gunnar Mascoll Silfverstolpe), 1936
Regnvisa (Karl Asplund), 1936
Klockbojen (Karl Asplund), 1936
Trolltyg, 1936
- Blodfågeln (Tore Strindberg)
- Solvända (Rangström)
Hennes ord (Bo Bergman), 1936
- Kärleken är en rosenlund
- Jag hörde din röst
- Jag fryser om dina händer
Den utvalda (Hjalmar Gullberg), 1938
Hem och hav (Helge Gräslund), 1938
- Kvällspsalm
- Pingst
- Sommarnatt
Tre ballader (Frans G. Bengtsson), 1938–41
- En ballad om Lameks söner
- En ballad om narren och döden
- En ballad om god sömn
Häxorna (Erik Axel Karlfeldt), 1938
- Två stora nattfjärilsvingar
- Gå ej bland olvonträ och slån
- Dansen går på grodbladsplan
- Långt bort i kvällarnas kväll
Stjärngossar (Erik Axel Karlfeldt), 1939
Du vackra vår (Rangström), 1940
Nordiskt (Gunnar Ekelöf), 1941
- Eriksvisa
- Den älskande
- Sorgen och stjärnan
Sköld och svärd (Karin Boye), 1941
- 1. Väl den som gudar har
- 3. Sköldmön
Mot natten, recitativ och arioso (August Strindberg), 1941
Om våren (Erik Axel Karlfeldt), 1942
Refrängen om Ann-Mari (Rangström), 1942
Två Stockholmsdikter (Tor Hedberg, H. Söderberg), 1943
Två visor till Stockholm (Fredrik Ström), 1943
- En visa om S:t Eriks stad
- Ritornell
Hymne (Inger Hagerup), 1943
Dansen (Anna Maria Lenngren) för en röst och stråkorkester med celesta/glock, 1943. Till Hjördis Schymberg.
Ritornell (Fredrik Ström), 1943
En ghasel (Frans G. Bengtsson), 1944
Brinnande ljus (Karin Boye), 1944
Tala du (Tor Hedberg), 1944
Bröllopshymn (Rangström), 1945
Løvspringet (Johannes V. Jensen), 1946
Glömma, glömma (Pär Lagerkvist), 1946
Det spelar (Bo Bergman), 1946
Ur Harry Martinsons Passad, 1946
- Aftonskog
- Daggmasken
- Kväll i inlandet
- Resans slut
En lille Elskovsvise (Holger Drachmann), 1946
Skogsfågeln (Rangström), 1946
Sånger i urval, 1934, 2. rev uppl, red. Moses Pergament, 1950
Jord på Gräsmarö (Helge Gräslund), deklamatorium, 1937

Scenisk musik

Kronbruden, opera (August Strindberg), 1915
Medeltida, opera (Holger Drachmann), 1918
Himlens hemlighet, scenmusik (Pär Lagerkvist), 1920
Ett julpreludium, förspel till Advent (August Strindberg), 1921
Taklagsölet, scenmusik (Sigfrid Siwertz), 1923
Till Damaskus, scenmusik (August Strindberg), 1926
Brand, scenmusik (Henrik Ibsen), 1928
Drapa, uvertyr till Han som fick leva om sitt liv, (Pär Lagerkvist), 1928
Macbeth, scenmusik (William Shakespeare), 1933
Coriolanus, scenmusik (William Shakespeare), 1934
Henrik IV, scenmusik (William Shakespeare), 1935
Påskliljan, scenmusik (Nikolai Frederik Severin Grundtvig), 1936
Athalie, scenmusik (Jean Racine), 1937
Kung Lear, scenmusik (William Shakespeare), 1938
Vävaren i Bagdad, scenmusik (Hjalmar Bergman), 1939
Hamlet, scenmusik (William Shakespeare), 1942
Hanneles himmelsfärd (Hjalmar Bergman), 1942
Gilgamesj, opera (Ebbe Linde), 1943–33 (instrumentationen fullbordades av John Fernström)

Kuriosa

Musik ur Ture Rangströms första symfoni, August Strindberg in memoriam, och Vårhymn användes som filmmusik i Fyra nyanser av brunt.

Referenser

Tryckta källor

Helmer, Axel: Ture Rangström, 1999
Sohlmans Musiklexikon Band 5. Sohlmans förlag AB, 1979
Nyström, Pia & Elmquist, Anne-Marie. 1996. Matrikel 1771-1995. Kungliga Musikaliska Akademiens skriftserie nr. 84.

Webbkällor

Svensk musik

Vidare läsning

Helmer, Axel: A J Ture Rangström i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
Helmer, Axel (1999). Ture Rangström : liv och verk i samspel. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 87. Stockholm: Carlsson. Libris 7622383. ISBN 9172038063
Helmer, Axel (1958). Ture Rangströms sånger : [bibliografisk förteckning]. Uppsala. Libris 2679925
Sellberg, Anna (1998). Den mörka blomman : en analys av Ture Rangströms tonsättningar av fem Bo Bergman-dikter. Stockholm: Stockholms universitet, Musikvetenskapliga institutionen. Libris 2530310
Skoglund, Malin (1996). Melodi : en poet och fyra tonsättare : en jämförelse av fyra tonsättningar komponerade 1917-19. Stockholm: Stockholms univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 8227658

Externa länkar