Trosa kommunvapen
Trosa kommunvapen fastställdes av Kunglig Majestät den 31 maj 1934 för dåvarande Trosa stad och går tillbaka på ett sigill från 1600-talet. Trosa var stad redan under medeltiden, men även om staden hade sitt eget sigill redan då så finns det inte bevarat. Båten beskrivs dock som sigillbild i ett privilegiebrev från 1611, i samband med att staden flyttade några kilometer närmare kusten. Den anses syfta på strömmingsfiske, eftersom staden fick privilegier att bedriva fiske i hela skärgården mellan Oxelösund och Södertälje. Månen ingår inte i beskrivningen men finns med redan i det första bevarade sigillet därefter, och fick därför finnas kvar när vapnet fastställdes.[1]
När Trosa år 1974 uppgick i Nyköpings kommun kom vapnet ur bruk. När nya Trosa kommun skulle bildas 1992 registrerades det gamla stadsvapnet hos Patent- och registreringsverket redan året innan för den nya kommunen.[2]
Blasonering
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: I blått fält en roddbåt med två par åror av guld och däröver en bildad måne av silver.
Vapen för tidigare kommuner inom den nuvarande kommunen
[redigera | redigera wikitext]Vagnhärads landskommun fick den 16 december 1955 ett vapen fastställt av Kungl. Maj:t, med följande blasonering: I rött fält en halsring av guld och däröver en ginstam av guld, vari en uppskjutande, genomgående, svart bandflätning med mönster från ett gravklot, funnet i Vagnhärad. Vapnet upphörde när Vagnhärad vid årsskiftet 1973/1974 sammanlades med Nyköping. Det syftar på fornfynd från trakten.[3] Att så direkt nämns i blasoneringen är emellertid egentligen inte heraldiskt helt korrekt, eftersom ett heraldiskt vapen aldrig skall avbilda ett specifikt föremål utan blasoneringen skall snarare beskriva en bild i ord.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 63
Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ss. 147f - ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 147
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, s. 100