Gråhuvad grönduva

	Gråhuvad grönduva; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Duvfåglar; Columbiformes
Familj	Duvor; Columbidae
Släkte	Grönduvor; Treron
Art	Gråhuvad grönduva; T. phayrei
Vetenskapligt namn
	§ Treron phayrei
Auktor	(Blyth, 1862)
Synonymer
	Treron pompadoura phayrei;

Gråhuvad grönduva^[2] (Treron phayrei) är en asiatisk fågel i familjen duvor.^[3]

Utseende

Gråhuvad grönduva är en medelstor (28 cm) grönduva tillhörande pompadoura-komplexet med sex arter som tidigare behandlades som en och samma art. Alla dessa har rödbrun rygg hos hanen (grön hos honan), gula och svarta kanter på vingpennorna samt grått ändband på stjärten. Liknande tjocknäbbad grönduva (T. curvirostra) skiljer sig genom just kraftigare näbb med röd näbbrot och tydligt grönaktig orbitalring.^[4]^[5]

Inom artkomplexet utmärker sig gråhuvad grönduva gentemot geografiskt närmaste malabargrönduvan (T. affinis) och ceylongrönduva (T. pompadoura) genom en orangegul fläck på bröstet hos hanen. Från den förra skiljer den sig dessutom genom hanens mer kastanjebrun rygg (ej rödbrun) och från den senare genom röd ögoniris istället för grå, rostfärgade undre stjärttäckare istället för gula och grå panna, ej gul.^[6]

Utbredning och systematik

Gråhuvad grönduva förekommer från Nepal och nordöstra Indien till sydvästra Kina, Myanmar, Thailand, Laos och södra Vietnam.^[3] Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[7]

Treron phayrei conoveri – Nepal
Treron phayrei phayrei – nordöstra Indien genom Myanmar till sydvästra Kina och södra Indokina

Tidigare betraktades den liksom ett flertal andra arter ingå i Treron pompadoura (som i sig numera urskiljs som ceylongrönduva), och vissa gör det fortfarande.^[8]

Status

Gråhuvad grönduva har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal relativt kraftigt till följd av habitatförlust och jakttryck. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Sir Arthur Purves Phayre (1812–1885), koloniadministratör och generallöjtnant i British Army.^[9]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2014 Treron phayrei Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 januari 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ del Hoyo, J., Collar, N., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2019). Ashy-headed Green-pigeon (Treron phayrei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467149 23 oktober 2019).
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Treron phayrei.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör gråhuvad grönduva.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2014 Treron phayrei Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 januari 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[grewal-4] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

[Indian-5] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-6] Hoyo, J., Collar, N., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2019). Ashy-headed Green-pigeon (Treron phayrei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467149 23 oktober 2019).

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.

[H&M-8] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]