Hoppa till innehållet

Treadmilling

Från Wikipedia
De fyra områdena som bygger upp en aktin monomer, samt var ATP binder in till strukturen. På bilden visas ATP-G-aktin.

Treadmilling är en mekanism som förekommer i en majoritet av cytoskelettala filament. Mekanismen är särskilt viktig för uppbyggnaden av mikrotubuli såväl som aktinfilament, F-aktin. Processen möjliggörs av att mikrotubuli samt F-aktin är polära filament, där tubuli respektive G-aktin, vilka är de monomerer som bygger upp filamenten, orienterar sig i samma riktning och således ger upphov till en plus- och minuspol. Nedbrytningen av polymeren sker i minuspolen, och uppbyggnaden genom en sammansättning av monomerer, sker främst i pluspolen. Det är fenomenet där depolymerisation sker i minuspolen och polymerisation sker i pluspolen som benämns som treadmilling. [1]

Mekanismen i detalj[redigera | redigera wikitext]

För såväl aktinfilament som mikrotubuli förekommer ATP-krävande tillväxt vid pluspolen. All uppbyggnad sker för båda de cytoskelettala filamenten i deras pluspol, och det är denna process, polymerisationen, som är energikrävande. [1]

Aktinfilament[redigera | redigera wikitext]

Aktinfilament är det minsta av de cytoskelettala filamenten. Aktinmonomerer, G-aktin, vilka bygger upp aktinfilament består av fyra olika områden. Dessa fyra område kan omformas och omsluta en bunden nukleotid, ATP eller ADP.[1] Bindandet av ATP till aktinmonomerer reglerar hastigheten för uppbyggande av aktinfilament. ATP-bindningen prioriterar reaktioner med andra monomerer av G-aktin. Fritt ATP-G-aktin gynnar därför uppbyggnaden av aktinfilament. Uppbyggnaden av aktinfilament beror alltså på koncentrationen av ATP-G-aktin, däremot gör inte nedbrytningen av aktinfilament det.[2] Vid bildning av F-aktin ordnar sig G-aktin med en rotation på 166o runt aktinfilamentets axel. Denna rotation bidrar till att aktinfilamenten visuellt ser ut som två bredvidliggande trådar. Ytterligare orienterar sig samtliga monomerer i samma riktning, vilket ger upphov till aktinfilamentets polaritet. Den positiva änden kallas taggig (barbed), då änden visuellt blir taggigt när myosin S1-fragment binder in till filamentets ände. Med samma resonemang kallas den negativa änden för spetsig (pointed).[1] I inledningen berördes att polymerisationen sker i aktinfilamentets pluspol, det är även möjligt att polymerisation sker i aktinfilamentets negativa pol, sannolikheten att detta sker är dock liten. Polymerisation vid aktinfilamentets negativa pol kräver nämligen att det sker en konformationsändring av G-aktinets fyra subområden , för att en bindningsmöjlighet till aktinfilamentet skall möjliggöras.[3]

Mikrotubuli[redigera | redigera wikitext]

Mikrotubuli, det största av de cytoskelettala filamenten, är en polär struktur vars polaritet ges av hur α- och β-tubuli dimerer ordnar sig vid uppbyggnad av filamentet. Då dessa alltid ordnar i sig i samma riktning medför det att filamentets ena sida består av enbart α-tubulin och den andra av β-tubulin. [4] Det finns även en tredje form av tubuli, γ-tubulin, som antas vara del i det första steget av polymerisation av α- och β-tubuli [5]. Polymerisation av tubuli sker främst i pluspolen, men förekommer småskaligt i minuspolen[5]

Kritisk koncentration[redigera | redigera wikitext]

Den kritiska koncentrationen avgör huruvida filamentet kommer växa, då polymerisationen sker i en snabbare takt än depolymerisationen, om filamentets längd kommer vara konstant, då depolymerisation och polymerisation sker i samma takt, alternativt om filamentet kommer minska i längd, då depolymerisationen sker snabbare än polymerisationen.[1]

Kritisk koncentration - Aktin[redigera | redigera wikitext]

Den kritiska koncentrationen (CC) vid aktinpolymerisation är koncentrationen G-aktin i jämvikt med koncentrationen aktinfilament. När koncentrationen G-aktin är mindre än den kritiska koncentrationen sker ingen polymerisation. Däremot sker en depolymerisation av F-aktin, till dess att den kritiska koncentrationen uppnås, och systemet är i jämvikt. När koncentrationen G-aktin överskrider den kritiska koncentrationen polymeriseras F-aktin till dess att koncentrationen G-aktin och F-aktin står i jämvikt. [5] Den kritiska koncentrationen vid pluspolen (CC+) och vid minuspolen (CC-) av aktinfilamentet är olika[2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Jeremy M Berg; John L Tymoczko; Gregory J Gatto, Jr.; Lubert Stryer (2015) [2002] (på engelska). Biochemistry, Eighth edition. Freeman and Company. sid. 1016-1023. ISBN 978-1464126109 
  2. ^ [a b] ”What factors influence actin filament length and treadmilling?”. Mechanobiology Institute : National University of Singapore. https://www.mechanobio.info/cytoskeleton-dynamics/what-is-the-cytoskeleton/what-are-actin-filaments/what-factors-influence-actin-filament-length-and-treadmilling/#what-factors-influence-actin-filament-length-and-treadmilling. Läst 4 maj 2021. 
  3. ^ Bruce Alberts, Alexander Johnson, Julian Lewis, Martin Raff, Keith Roberts, and Peter Walter. (2002). Molecular Biology of the Cell; 4th edition. Kap 16. ISBN 0-8153-3218-1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK26862/. Läst 27 maj 2021 
  4. ^ Clare M. Waterman-Storer ; E.D. Salmon (1 juni 1997). ”Microtubule dynamics: Treadmilling comes around again”. Current Biology Volume 7, Issue 6 (Cell Press): sid. 357-454. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960982206001771. Läst 13 maj 2021. 
  5. ^ [a b c] Harvey Lodish, Arnold Berk, S Lawrence Zipursky, Paul Matsudaira, David Baltimore, and James Darnell. (2000). ”18.2 ; 19.1 ; 19.2”. Molecular Cell Biology. 4th edition. ISBN 0-7167-3136-3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK21580/. Läst 8 maj 2021