Trafikverket
| Trafikverket | |
 | |
| Departement | Landsbygds- och infrastrukturdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Andreas Carlson (KD) |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Styrelse |
| Säte | Borlänge |
| Kommun | Borlänge kommun |
| Län | Dalarnas län |
| Organisationsnr | 202100-6297 |
| Föregångare | Banverket Rederinämnden Rikstrafiken Sjöfartsverket (långsiktig planering) Statens institut för kommunikationsanalys Transportstyrelsen (långsiktig planering) Vägverket |
| Inrättad | 1 april 2010 |
| Generaldirektör | Roberto Maiorana (sedan mars 2022) |
| Budget | 75 miljarder SEK (2020) |
| Antal anställda | Cirka 9 000 |
| Instruktion | SFS 2010:185 (lagen.nu) |
| Webbplats | Trafikverket.se |
| Övrigt | Källa för budget:[1] |
| Minister | Andreas Carlson (KD) |
Trafikverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som inledde sin verksamhet den 1 april 2010. Myndigheten har huvudkontor i Borlänge, och regionkontor i Luleå, Gävle, Solna, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad. Roberto Maiorana är generaldirektör från 1 mars 2022.[2]
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn transporter.[3]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Den 1 april 2010 tog Trafikverket över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Från och med 2011 är även Rikstrafikens verksamhet överförd på Trafikverket. Praktiska verksamheter såsom byggande av väg som också privata företag gör, skildes ut och omvandlades till kommersiella statsägda företag. Trafikverket upphandlar sedan dess sådan verksamhet från företag i konkurrens, de statliga eller privata företag.
Trafikverkets uppgift
[redigera | redigera wikitext]Trafikverkets uppgift är preciserad i verkets instruktion (Förordning 2010:185 med instruktion för Trafikverket)[4]. Uppgiften sammanfattas på ett övergripande plan i instruktionens första paragraf:
”Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.
Trafikverket ska verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken.
Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.
Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131).”
I det årliga regleringsbrevet preciserar regeringen vad Trafikverket ska göra under ett budgetår. Det anger även de ekonomiska ramarna för budgetåret.[5]
De transportpolitiska målen
[redigera | redigera wikitext]Den övergripande styrningen för hur det svenska transportsystemet ska utvecklas är de transportpolitiska målen[6]. De visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är utgångspunkten för Trafikverkets uppdrag och är vägledande för Trafikverkets verksamhetsinriktning. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering.
Funktionsmålet
[redigera | redigera wikitext]Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet
[redigera | redigera wikitext]Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Trafikverkets författningssamling
[redigera | redigera wikitext]I Trafikverkets författningssamling, TRVFS, finns de föreskrifter som Trafikverket har utfärdat. Äldre föreskrifter som beslutats av verkets föregångare, Banverket och Vägverket finns i Banverkets författningssamling, BVFS, respektive Vägverkets författningssamling, VVFS.
Föreskrifter före 1993
[redigera | redigera wikitext]Föreskrifter som kommit till före 1993 finns i Trafiksäkerhetsverkets författningssamling, TSVFS. En upphävd föreskrift kan fortfarande vara tillämplig i vissa delar på grund av övergångsbestämmelser.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Trafikverksutredningen var en statlig utredning under ledning av förre generaldirektören för Luftfartsstyrelsen Nils Gunnar Billinger. Den hade till uppgift att kartlägga och analysera vissa verksamheter och funktioner inom Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen (fram till dess nedläggning i december 2008), Rikstrafiken, Statens institut för kommunikationsanalys, affärsverket Statens järnvägar, samt Rederinämnden.
Utredningen överlämnades till infrastrukturminister Åsa Torstensson den 1 april 2009. Bland dess slutsatser kan man nämna att den föreslog att Vägverket, Banverket och SIKA lades ner och dess uppgifter samlades i ett nytt trafikverk. Den föreslog också att delar av verksamheten hos Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen fördes till den nya myndigheten.
Regeringen beslutade den 3 september 2009 att utse en särskild utredare, Gunnar Malm, för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utveckling av det samlade transportsystemet.
Generaldirektörer
[redigera | redigera wikitext]- 2010–2015: Gunnar Malm
- 2015: Torbjörn Suneson (tillförordnad 1 mars–1 september)
- 2015–2021: Lena Erixon
- 2022: Bo Netz (vikarierande)
- 2022–: Roberto Maiorana
Arbetsfördelning
[redigera | redigera wikitext]Ansvaret fördelas så här:[7]
- Trafikverket - ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom upphandling av avtal och prövar frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring.
- Transportstyrelsen - utformar regler och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten, sköter trängsel- och fordonsskatt.
- Trafikanalys - granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik.
- Luftfartsverket - ansvarar för flygledningen för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum.
- Sjöfartsverket - ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur.
Några av de statliga företag som tidigare varit del av myndigheter
[redigera | redigera wikitext]Dessa verksamheter bolagiserades 2010 när Trafikverket bildades:
- Infranord, bygger och underhåller järnvägar. Tidigare Banverket produktion.
- Swedavia, äger och driver flygplatser.
Dessa verksamheter bolagiserades tidigare:
- Vectura, utför konsulttjänster inom transportinfrastruktur, bildades genom sammanslagning av Banverket projektering och Vägverket konsult 1 januari 2009. Bolaget köptes 2013 av Sweco och är numera integrerat i detta företag.
- Svevia, bygger och sköter om vägar och annan infrastruktur. Tidigare Vägverket produktion, bolagiserades 2009.
- SJ AB, kör persontåg, bolagiserades 2001.
- Green Cargo, kör godståg, bolagiserades 2001.
- Euromaint, underhåller tåg, bolagiserades 2001. Såldes 2007 till en privat ägare.
- Jernhusen, äger järnvägsrelaterade fastigheter, bolagiserades 2001.
Alla är aktiebolag som drivs kommersiellt och är konkurrensutsatta. De har alltså tidigare varit en del av Trafikverkets föregångare.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Trafikledsverket, den finländska myndighet som tidigare också hette Trafikverket
- Trafikverket Färjerederiet
- Trafikverkets författningssamling
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Trafikverkets verksamhetsplan 2017-2020”. trafikverket.se. https://www.trafikverket.se/contentassets/442e0ad2c9e749aa832ae0c0f612dd15/trafikverkets-verksamhetsplan-2017-2020-med-bilaga-1-4.pdf.
- ^ ”Ny generaldirektör för Trafikverket”. Regeringskansliet. 17 februari 2022. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/ny-generaldirektor-for-trafikverket/. Läst 18 februari 2022.
- ^ 3a § förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ^ ”Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket”. Sveriges riksdag. 11 mars 2010. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010185-med-inst_sfs-2010-185/?bet=2010:185. Läst 18 mars 2014.
- ^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer”. Ekonomistyrningsverket. 19 december 2013. Arkiverad från originalet den 5 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140105105659/http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15399. Läst 18 mars 2014.
- ^ ”De transportpolitiska målen”. Regeringskansliet. 29 november 2013. Arkiverad från originalet den 3 april 2014. https://web.archive.org/web/20140403060911/http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619. Läst 18 mars 2014.
- ^ Trafikverket. ”Vem gör vad av myndigheterna”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/trafikverkets-uppdrag/vem-gor-vad-av-myndigheterna-inom-transportomradet/. Läst 17 mars 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Trafikverket.- Officiell webbplats
| ||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||