Tomas Warming
Tomas Warming | |
Information | |
---|---|
Född | 25 september 1939 Karlskoga församling i Örebro län, Sverige |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Flygvapnet |
Tjänstetid | 1964–1997 |
Grad | Generalmajor |
Peter Tomas Warming, född 25 september 1939 i Karlskoga församling i Örebro län,[1] är en svensk militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Warming avlade officersexamen vid Krigsflygskolan 1964[2] och utnämndes samma år till fänrik vid Svea flygkår, där han befordrades till löjtnant 1966 och tjänstgjorde till 1969. Han studerade vid Militärhögskolan 1969–1972, befordrades till kapten 1972, var detaljchef i Studieavdelningen vid Flygstaben 1972–1979 och befordrades major 1975. År 1979 befordrades han till överstelöjtnant, varpå han var baschef vid Bråvalla flygflottilj 1979–1980 och detaljchef vid Studieavdelningen i Försvarsstaben 1980–1982. År 1982 utnämndes han till överstelöjtnant med särskild tjänsteställning, varefter han var chef för Planeringsavdelningen vid Flygstaben 1982–1985, studerade vid Försvarshögskolan 1985 samt var försvarsattaché vid ambassaderna i Paris och Madrid 1985–1988, befordrad till överste 1986. Han var chef för Flyglinjen vid Militärhögskolan 1988–1991, varpå han befordrades till överste av första graden 1991 och var chef för Produktionsledningen i Flygstaben 1991–1992. Warming befordrades 1992 till generalmajor och var stabschef vid staben i Övre Norrlands militärområde 1992–1993 samt i Norra militärområdet 1993–1995, varpå han var operationsledare i Högkvarteret 1995–1997.[3]
Warming var adjutant hos Carl XVI Gustaf 1967–1983 och överadjutant 1983–1997. Åren 1998–1999 var han tillförordnad hovmarskalk och från 1999 kammarherre och slottsfogde vid Gripsholms slott. Han var ledamot av styrelsen för Sprängämnesinspektionen 1995–1998.[4]
Tomas Warming invaldes 1992 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[5]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Kommendör med stjärna av Isländska falkorden (1998-11-24)[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 114. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ Kjellander, Rune (2013). Svenska flygvapnets högre chefer 1925–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Värmdö: Rune Kjellander. sid. 112. ISBN 978-91-637-1183-1.
- ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 503. ISBN 91-975132-7-X.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 205. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ ”ORÐUHAFASKRÁ” (på isländska). President of Iceland. https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/#. Läst 9 september 2020.
- Män
- Födda 1939
- Levande personer
- Militärer från Karlskoga
- Svenska militärer under 1900-talet
- Generalmajorer i svenska flygvapnet
- Personer verksamma vid Svea flygkår
- Personer verksamma vid Bråvalla flygflottilj
- Personer verksamma vid Försvarshögskolan
- Svenska attachéer
- Svenska hovmarskalkar
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien