Tom Fool

	Tom Fool
Kön	Hingst
Född	31 mars 1949
Död	20 augusti 1976 (27 år)
Färg	Brun
Ras	Engelskt fullblod
Sport	Galoppsport
Härstamning
Efter	Menow
Undan	Gaga
Undanefter	Bull Dog
Uppfödare	Duval A. Headley
Personal
Tränare	John M. Gaver, Sr.
Ägare	Greentree Stables
Karriär
Antal starter	30 st
Antal segrar	21 st
Segerprocent	70 %
Startprissumma	570 165 USD
Större segrar i urval
	Belmont Futurity Stakes (1951); Grand Union Hotel Stakes (1951); East View Stakes (1951); Jerome Handicap (1952); Grey Lag Handicap (1952); Empire City Handicap (1952); Sysonby Handicap (1952, 1953); Wilson Stakes (1952, 1953); Metropolitan Handicap (1953); Suburban Handicap (1953); Brooklyn Handicap (1953); Whitney Handicap (1953); Carter Handicap (1953); Pimlico Special (1953)
Utmärkelser
	U.S. Champion 2-Yr-Old Colt (1951); 2nd New York Handicap Triple (1953); U.S. Champion Older Horse (1953); U.S. Champion Sprint Horse (1953); United States Horse of the Year (1953); Ledande avelsmorfader i Storbritannien och Irland (1965); United States Racing Hall of Fame (1960)
Externa länkar
	Tom Fool hos Equibase
	Hästsportsportalen

Tom Fool, född 31 mars 1949, död 20 augusti 1976, var ett engelskt fullblod, mest känd för att ha utsetts till American Horse of the Year 1953. Han valdes in i National Museum of Racing and Hall of Fame 1960, och blev far till bland annat Buckpasser och Tim Tam.

Bakgrund

Tom Fool var en brun hingst efter Menow och under Gaga (efter Bull Dog).^[1] Tom Fool föddes upp av Duval A. Headley och ägdes av Greentree Stables. Han tränades under tävlingskarriären av John M. Gaver, Sr..

Tom Fool tävlade mellan 1951 och 1953, och sprang totalt in 570 165 dollar på 30 starter, varav 21 segrar, 7 andraplatser och 1 tredjeplats. Han tog karriärens största segrar i Belmont Futurity Stakes (1951), Grand Union Hotel Stakes (1951), East View Stakes (1951), Jerome Handicap (1952), Grey Lag Handicap (1952), Empire City Handicap (1952), Sysonby Handicap (1952, 1953), Wilson Stakes (1952, 1953), Metropolitan Handicap (1953), Suburban Handicap (1953), Brooklyn Handicap (1953), Whitney Handicap (1953), Carter Handicap (1953) och Pimlico Special (1953).

Karriär

Tom Fool tränades av John M. Gaver, Sr. och reds av Ted Atkinson. Under sin tvååringssäsong tog han fem segrar och två andraplatser på sju starter, för vilket han utsågs till U.S. Champion 2-Yr-Old Colt 1951.

Efter att han slutade tvåa i Wood Memorial Stakes vid 3 års ålder upptäckte hästens veterinär att han hade tävlat med hög feber. Sjukdomen tvingade Tom Fool att vila i mer än två månader, och han missade Triple Crown-löpen. Även om treåringssäsongen 1952 blev svår vann han sex av sina tretton starter.

1953 hade den fyraårige Tom Fool tillfrisknat, och var obesegrad i tio lopp. Han vann på distanser från 5½ furlongs till 1¼ miles och blev den andra hästen att lyckas med att segra i New Yorks Handicap Triple Crown: Metropolitan, Suburban och Brooklyn Handicaps. Tom Fool segrade även i Whitney Stakes, och i Pimlico Special segrade han med åtta längder.^[2] I omröstningar för American Horse of the Year 1953 toppade Tom Fool omröstningarna av Thoroughbred Racing Association (34 av möjliga 37 röster)^[3] och Triangle Publications (30 av 31).^[4]

Som avelshingst

Efter tävlingskarriären syndikerades Tom Fool för 1 750 000 dollar, och stallades upp som avelshingst för en avelsavgift på 5 000 dollar. Han blev far till segrare av över 650 lopp i Nordamerika och England, med över 30 stakesvinnare, bland andra:

Buckpasser - American Horse of the Year 1966, invald i National Museum of Racing and Hall of Fame
Silly Season (USA), Ledande tvååring i England 1964. Far till Lunchtime som blev en bra avelshingst i Australien
Tim Tam - segrade i Kentucky Derby och Preakness Stakes. Invald i National Museum of Racing and Hall of Fame
Tompion - Segrade i flera stakeslöp, bland annat Santa Anita Derby, Blue Grass Stakes och Travers Stakes 1960^[2]

Tom Fools blodslinje återfinns i 2015 års Triple Crown-vinnare, American Pharoah, som är både sjätte och sjunde generationens ättling.

Hedersbetygelser

Tom Fool valdes in i National Museum of Racing and Hall of Fame 1960.^[5] I facktidningen The Blood-Horses rankning av de 100 bästa amerikanska fullblodshästarna under 1900-talet rankades han på plats nummer 11. Tom Fool Handicap, som rids på Belmont Park, är namngett till hans ära.

Tom Fool drog sig tillbaka från aveltjänstgöring 1972 och dog den 20 augusti 1976.

Referenser

^ ”Tom Fool pedigree”. equineline.com. May 8, 2012. http://www.equineline.com/Free-5X-Pedigree.cfm?page_state=ORDER_AND_CONFIRM&reference_number=511385&registry=T&horse_name=Tom%20Fool&dam_name=Gaga&foaling_year=1949&nicking_stats_indicator=Y.
^ [a b] Ahnert, Rainer L. (editor in chief), Thoroughbred Breeding of the World, Pozdun Publishing, Germany, 1970
^ . https://news.google.com/newspapers?id=031WAAAAIBAJ&sjid=NeYDAAAAIBAJ&pg=4928,1354280&dq=tom-fool+horse-of-the-year&hl=en.
^ . https://news.google.com/newspapers?id=1t4qAAAAIBAJ&sjid=h04DAAAAIBAJ&pg=4845,2350865&dq=tom-fool+horse-of-the-year&hl=en.
^ ”Hall of Fame”. Hall of Fame. National Museum of Racing. http://www.racingmuseum.org/hall-of-fame/horses-view.asp?varID=152.

[equineline1949-1] ”Tom Fool pedigree”. equineline.com. May 8, 2012. http://www.equineline.com/Free-5X-Pedigree.cfm?page_state=ORDER_AND_CONFIRM&reference_number=511385&registry=T&horse_name=Tom%20Fool&dam_name=Gaga&foaling_year=1949&nicking_stats_indicator=Y.

[Ahnert-2] [a b] Ahnert, Rainer L. (editor in chief), Thoroughbred Breeding of the World, Pozdun Publishing, Germany, 1970

[3] . https://news.google.com/newspapers?id=031WAAAAIBAJ&sjid=NeYDAAAAIBAJ&pg=4928,1354280&dq=tom-fool+horse-of-the-year&hl=en.

[4] . https://news.google.com/newspapers?id=1t4qAAAAIBAJ&sjid=h04DAAAAIBAJ&pg=4845,2350865&dq=tom-fool+horse-of-the-year&hl=en.

[5] ”Hall of Fame”. Hall of Fame. National Museum of Racing. http://www.racingmuseum.org/hall-of-fame/horses-view.asp?varID=152.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]