Tjavelkjaure
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Jokkmokks kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jokkmokks socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°27′38″N 18°50′55″Ö / 66.46046°N 18.84855°Ö |
SWEREF 99 TM | 7376516, 671430 |
Mått | |
Areal | 2,21 km² [1] |
Höjd | 597 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,88 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
Utflöde | Naustajåkkå |
Utflöde (lokalt namn) | Tjavelekjåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 738887-165043 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE737689-163680) |
Övrigt | |
SjöID | 737689-163680 |
ID vattenförekomst | SE737689-163680 |
Vattenytans ID (VYID) | 737686-163566 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Udtja (SE0820130)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 737726-163462 |
Namn | Utloppet av Tjavelkjaure |
Areal | 10,55 km² |
Vattenytor | 2,22 km² |
Sjöprocent | 21,04 % |
Ackumulerad areal uppströms | 10,55 km² |
Biflödesordning | 4 |
Utflöde | Naustajåkkå (Tjavelekjåkkå) |
VattendragsID (VDRID) | 738887-165043 |
Avstånd till havet | 279 km |
Medelhöjd | 622 m ö.h. |
Område nedströms | 737713-163691 |
Källor | [4][5][6] |
Tjavelkjaure är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,21 kvadratkilometer och ligger 597 meter över havet. Tjavelkjaure ligger i Udtja Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Naustajåkkå (Tjavelekjåkkå).
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Tjavelkjaure ingår i det delavrinningsområde (737726-163462) som SMHI kallar för Utloppet av Tjavelkjaure. Medelhöjden är 622 meter över havet och ytan är 10,55 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Naustajåkkå (Tjavelekjåkkå) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 279 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (46 procent) och sankmarker (29 procent). Avrinningsområdet har 2,22 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 21 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Tjavelkjaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |