Tiriljanskij
Tiriljanskij (ryska: Тирлянский; basjkiriska: Тирля́н, Tirlän), skrivs även Tirilän,[1][2] är en by i delrepubliken Basjkirien i Uralbergen i Ryssland. Invånarantalet var 4 094 år 2021.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Svenska smeder i Tiriljanskij
[redigera | redigera wikitext]
Under slutet av 1800-talet emigrerade svenska smeder och smältare från Degerfors i Värmland, som då låg i Karlskoga bergslags härad, till Tiriljanskij. En del återvände tillbaka, medan andra valde att stanna kvar. Bland dem märks familjerna Adamsson och Larsson.[3][4][5]
Initiativet till denna emigration togs efter att ingenjören Aleksander Hasselblatt besökte Degerfors och rekryterade arbetare till smedjor i Beloretsk och Tiriljanskij.[6] Totalt följde 18 smeder med Hasselblatt till Uralbergen.[7] Enligt Hans Norman flyttade 16 personer dit 1878, varav två tog med sig sina hustrur.[8]
Under 1880-talet företog Wilhelm Sarwe en resa till Tiriljanskij för att bedriva evangelisk verksamhet bland de bosatta svenskarna.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Ekman, Erik Jakob (1890). Illustrerad missionshistoria efter nyaste källor. E.J. Ekman. sid. 540. Läst 1 januari 2025
- ^ Andersson, Johan Gunnar (1957). Svenska öden i fjärran land. Saxon & Lindström. sid. 290. Läst 1 januari 2025
- ^ ”В белорецком селе Тирлянский ждут делегацию из Швеции” (på ryska). Башинформ. 24 april 2008. https://www.bashinform.ru/news/politics/2008-04-24/v-beloretskom-sele-tirlyanskiy-zhdut-delegatsiyu-iz-shvetsii-2064512. Läst 13 februari 2024.
- ^ ”133 år senare: Svenskättling söker rötter”. SVT Nyheter. 3 juni 2011. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/133-ar-senare-svenskattling-soker-rotter. Läst 13 februari 2024.
- ^ ”I förfädernas spår från Ural till Värmland”. Karlstads universitet. 1 juni 2011. https://www.kau.se/nyheter/i-forfadernas-spar-fran-ural-till-varmland. Läst 1 januari 2025.
- ^ Olsson, Kenth (14 mars 2001). ”De utvandrade till Ryssland”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/de-utvandrade-till-ryssland.
- ^ Nerman, Ture (1946). Svensk och ryss: ett umgange i krig och handel. Saxon & Lindström. sid. 266. Läst 1 januari 2025
- ^ Norman, Hans (1974). Från Bergslagen till Nordamerika: Studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851–1915. Almqvist & Wiksell (distr.). sid. 58. ISBN 978-91-554-0179-5. Läst 1 januari 2025