Hoppa till innehållet

Thrichomys inermis

Från Wikipedia
Thrichomys inermis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljLansråttor
Echimyidae
SläkteThrichomys
ArtThrichomys inermis
Vetenskapligt namn
§ Thrichomys inermis
AuktorPictet, 1841
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Thrichomys inermis är en gnagare i familjen lansråttor som förekommer i Brasilien.[2]

Denna lansråtta är lite mindre än andra släktmedlemmar. Den har främst grå päls på ovansidan och helt vit päls på undersidan. I den gråa pälsen förekommer en gul skugga som är tydligare än hos Thrichomys pachyurus men inte lika intensiv som hos andra arter av släktet Thrichomys. Svansens ovansida är markant mörkare med brunsvart päls och den har ljusgrå till vit päls på undersidan.[3] Kroppslängden (huvud och bål) är 18,1 till 22,3 cm, svanslängden är 11,1 till 20,0 cm och vikten ligger vid 350 g.[4]

Arten förekommer i delstaterna Bahia och Tocantins i östra Brasilien. Den lever i landskapet Cerradon, i klippiga områden och i galleriskogar. Utbredningsområdet ligger 260 till 1030 meter över havet.[1]

Thrichomys inermis bygger boet i bergssprickor eller i trädens håligheter som fodras med strå, torrt löv eller bomull. Kanske använder den även grottor som sovplats.[1] Denna gnagare går främst på marken och den hittades klättrande i träd två meter över marken. Upphittade honor var dräktiga med två till fyra ungar.[3]

Djuret jagas och flera individer kan dö vid bränder. Hela beståndet listas av IUCN som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d] Roach, N. & Naylor, L. 2016 Thrichomys inermis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 februari 2018.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Thrichomys inermis
  3. ^ [a b] Patton, Pardiñas & D’Elía, red (2015). Thrichomys inermis (på engelska). Mammals of South America, Volume 2. University of Chicago Press. sid. 995-996. ISBN 0-226-28240-6 
  4. ^ Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2016). ”Thrichomys inermis”. Handbook of the Mammals of the World. "6 - Rodents I". Barcelona: Lynx Edition