Thortveitit
| Thortveitit | |
 Thortveitit | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 55.2.1a.4.55 |
| Strunz klassificering | 9.BC.05.9 |
| Kemisk formel | (Sc,Y)2Si2O7 |
| Färg | Grågrön till svart |
| Kristallstruktur | Ortorombiskt |
| Tvillingbildning | Vanlig |
| Spaltning | Prismatisk |
| Brott | Oregelbundet till mussligt |
| Hårdhet (Mohs) | 5-6 |
| Glans | Glasglans |
| Refraktion | Biaxiell |
| Ljusbrytning | nα=1,756 nβ=1,793 nγ=1,809 |
| Dubbelbrytning | δ=0,053 |
| Optisk karaktär | tvåaxligt negativ |
| Dispersion | Distinkt till stark |
| Transparens | Genomskinlig, opak |
| Streckfärg | Grå till vit |
| Specifik vikt | 3,3-3,8 |
Thortveitit är ett mineral som består av skandium- och yttriumsilikat, (Sc,Y)2Si2O7 .
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Thortveitit är ett smutsgrönt till svart, medelhårt mineral, som bildar prismatiska kristaller.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Thortveitit uppträder i granitpegmatiter och har hittats i pegmatiter i bland annat Norge och på Madagaskar. Mineralet namngavs 1911 av Gunder Olaus Olsen efter Olaus Thortveit, en norsk ingenjör.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Thortveitit är en primär källa för utvinning av skandium. Ett tag var thortveitit dyrare än guld.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.