The Queen Is Dead
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
The Queen Is Dead | ||||
Album av The Smiths | ||||
---|---|---|---|---|
Utgivning | 16 juni 1986 | |||
Inspelat | Sent 1985, England | |||
Genre | Indie | |||
Längd | 37:07 | |||
Skivbolag | Rough Trade Records | |||
Producent | Johnny Marr, Morrissey och Stephen Street | |||
The Smiths-kronologi | ||||
|
The Queen Is Dead kom ut i England den 16 juni 1986 och är The Smiths tredje studioalbum. Det finns med i boken 1001 Albums You Must Hear Before You Die.[1]
Om albumet
[redigera | redigera wikitext]Skivan spelades in mellan juli och november 1985 i Drone Studios i Manchester, i Jacobs Studios i Surrey och i RAK studios i London.
Trots att många idag anser att detta var bandet bästa skiva lyckades den bara nå en andraplacering på Engands topplista.
Titeln på skivan är tagen från Hubert Selby Jrs roman Last Exit to Brooklyn. Boken är uppdelad i sex delar och del två heter just The Queen Is Dead och handlar om den homosexuelle transvestiten Georgette. Titeln har en dubbel betydelse; å ena sidan queen i betydelsen fjolla och å andra sidan den för Storbritannien mer politiska meningen att drottningen verkligen är död. Sedan att så öppet blanda ihop ordets båda betydelser gjorde inte titeln på skivan mindre provokativ.
Första låten på skivan är också titel-låten. Den börjar med att skådespelerskan Cicely Courtneidge, som spelar en lesbisk kvinna, sjunger Take me back to dear old Blighty från den obskyra diskbänksrealistiska filmen The L-shaped Room från 1962.
Omslaget
[redigera | redigera wikitext]Omslaget föreställer den franske skådespelaren Alain Delon från Alain Cavaliers film L'Insoumis från 1964. I filmen spelar Delon en desertör från franska främlingslegionen som ska kidnappa en kvinnlig advokat men som kommer att rädda henne istället och blir skadad. Bilden är grovkornig och gröntonad. Delon ligger utslagen på rygg med de veka händerna en liten bit ovanför sitt bröst. Han stirrar upp och hans mun är halvöppen.
Bandnamnet och titeln är skrivet i rosa i ett typsnitt med serifer.
Låtlista
[redigera | redigera wikitext]LP
[redigera | redigera wikitext]Sida A
[redigera | redigera wikitext]- The Queen Is Dead (Take Me Back to Dear Old Blighty)
- Frankly, Mr. Shankly
- I Know It's Over
- Never Had No One Ever
- Cemetry Gates
Sida B
[redigera | redigera wikitext]- Bigmouth Strikes Again
- The Boy with the Thorn in His Side
- Vicar in a Tutu
- There Is a Light That Never Goes Out
- Some Girls Are Bigger Than Others
CD
[redigera | redigera wikitext]Samma som på LP.
Medverkande
[redigera | redigera wikitext]Bandet
[redigera | redigera wikitext]- Morrissey – sång
- Johnny Marr – gitarr, harmonium, syntiserade stråkar och flöjtarrangemang
- Andy Rourke – basgitarr
- Mike Joyce – trummor
Extra musiker
[redigera | redigera wikitext]- The Hated Salford Ensemble - orkestrering
Teknisk personal
[redigera | redigera wikitext]- Morrissey och Marr – producenter
- Stephen Street – ljudtekniker (förutom låten Frankly, Mr. Shankly)
- John Porter – ljudtekniker (förutom låten Frankly, Mr. Shankly)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dimery, Robert (2006). 1001 Albums You Must Hear Before You Die. New York. ISBN 978-0-7893-1371-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|