Hoppa till innehållet

Tau Draconis

Från Wikipedia
Tau Draconis (τ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDraken
Rektascension19t 15m 33,05868s[1]
Deklination73° 21′ 19,6769″[1]
Skenbar magnitud ()4,45[2]
Stjärntyp
SpektraltypK2 III;[3]
U–B+1,45[2]
B–V+1,25[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-33,70[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -115,29[1] mas/år
Dek.: +103,23[1] mas/år
Parallax ()22,28 ± 0,50[1]
Avstånd148 ± 3  (45± 1 pc)
Detaljer
Massa1,25[3] M
Radie9,48[4] R
Luminositet48[3] L
Temperatur4 413 ± 77[3] K
Metallicitet0,17 ± 0,06[5]
Vinkelhastighet8[6] km/s
Ålder6,48[3] miljarder år
Andra beteckningar
τ Dra, 60 Draconis, BD + 73° 857 , FK5 729, HD 181984, HIP 94648, HR 7352, SAO 9366.[7]

Tau Draconis (τ Draconis, förkortat Tau Dra, τ Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en astrometrisk dubbelstjärna[8] belägen i nordöstra delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud på 4,45[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 143 ljusår (45 parsek) från solen. Dess egenrörelse driver den över himlen med en hastighet av 0,176 bågsekunder per år.[9]

Tau Draconis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 III;[3] där semikolonet anger viss osäkerhet om dess spektralvärden. Den betraktas som en metallrik [5] stjärna och har genomgått den första utjämningsfasen av sin utveckling bort från huvudserien, även om den visar underskott på kol och syre i sitt spektrum.[10] Tau Draconis har en massa som är 1,25[3] gånger solens massa och en radie som är 9,48 gånger solens. Den uppskattas vara 6,48[3] miljarder år gammal och avger 48[3] gånger mer energi än solen från sin förstorade fotosfär vid en effektiv temperatur på 4 413 K.[3]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Luck, R. Earle (September 2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 23, Bibcode:2015AJ....150...88L, arXiv:1507.01466 Freely accessible, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88, 88.
  4. ^ https://www.universeguide.com/star/taudraconis. Hämtad 2017-08-30.
  5. ^ [a b] Taylor, B. J. (February 2002), "A statistical search for supermetallicity in F, G and K stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 329 (4): 839−847, Bibcode:2002MNRAS.329..839T, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05046.x.
  6. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
  7. ^ "tau Dra -- Variable Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-05-30.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. arXiv:0806.2878 Freely accessible. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  9. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005), "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)", The Astronomical Journal, 129 (3): 1483–1522, Bibcode:2005AJ....129.1483L, arXiv:astro-ph/0412070 Freely accessible, doi:10.1086/427854.
  10. ^ Mishenina, T. V.; et al. (October 1995), "Chemical composition of five giants with positive CN-indices.", Astronomy and Astrophysics Supplement, 113: 333, Bibcode:1995A&AS..113..333M.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]