Hoppa till innehållet

Tarentola gigas

Från Wikipedia
Tarentola gigas
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljGeckoödlor
Gekkonidae
SläkteTarentola
ArtTarentola gigas
Vetenskapligt namn
§ Tarentola gigas
AuktorBocage 1875
Synonymer
Tarentola borneensis Joger 1993[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Tarentola gigas[3] är en ödleart som beskrevs av Bocage 1875. Tarentola gigas ingår i släktet Tarentola och familjen geckoödlor.[4][5]

Denna ödla förekommer endemisk på två öar (Branco och Raso) i Kap Verde. Den vistas i klippiga regioner där även havsfåglar lever. Födan utgörs främst av ägg och ungar från dess fåglar, främst rasolärka. På den andra ön äts ägg och ungar av kapverdelira.[1]

Beståndet hotas av landskapsförändringar. Hur utdöendet av rasolärkan på en av öarna kompenseras är oklar. Utbredningsomrdet är maximalt 10 km² stort. IUCN listar arten som starkt hotad (EN).[1]

Arten delas in i följande underarter:[4]

  • T. g. brancoensis
  • T. g. gigas
  1. ^ [a b c] Vasconcelos, R. 2012 Tarentola gigas . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 november 2024.
  2. ^ Joger U (1993) On two collections of reptiles and amphibians from the Cape Verde Islands, with descriptions of three new taxa., COURIER FORSCHUNGSINSTITUT SENCKENBERG 159: 437-444
  3. ^ Bocage, J. V. Barboza du. (1875) 2. Sur deux reptiles nouveaux de l’Archipel du Cap-Vert., Jornal de Sciencias Mathematicas, Physicas e Naturaes, Lisboa, 5:108—112
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tarentola+gigas/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ Tarentola gigas i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.