Tandlaätten
Tandlaätten Tandelaätten eller Tandla-ätten, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn efter godset Tandla i Husby-Rekarne socken, Eskilstuna kommun. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.
- Vapen: kluven sköld, i högra fältet dexter- och uppvänt vädurhorn, i vänstra från linjen utväxande träd med tre hjärtformade blad
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tandlaätten, som är namngiven efter godset Tandla, ingår i Bengt Hildebrands licentiatavhandling Esbjörn Blåpanna och hans arvingar från 1935. Deras vapen kluven sköld, i högra fältet dexter- och uppvänt vädurhorn, i vänstra från linjen utväxande träd med tre hjärtformade blad., känt från sigill, är inte helt olikt Sövstaättens, från grannsocken Stenkvista socken i Eskilstuna kommun, vilken förde kluven sköld, i högra fältet blomstängel, i vänstra krumhorn. De båda ätterna beseglar också dokument åt varandra. Båda ätterna förefaller också ha stött Engelbrekt Engelbrektsson, [1] och såväl Magnus Elofsson i Tandla (Tandlaätten), och hans granne Ulf Petersson i Sövsta (Sövstaätten) närvarade på det stora mötet med Sörmlandsfrälset i Nyköping år 1382, då fattigdomstiondet ombildades till kaniktionde. [2]
Gården Tandla (med äldre stavning Tannilla, Tannilla i Huseby, Tandelle eller Tandella) omtalas i skriftliga handlingar första gången 1316.[3] Gården ingick under medeltiden i Österrekarne härad när den ägdes av Tandlaätten. Tandla förekommer också som klostergods, och ägdes efter reformationen bland andra av ätterna Sparre av Rossvik, Stiernsköld, och Celsing. [4]
Släkttavla
[redigera | redigera wikitext]Släkttavla enligt Bengt Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar 1934:[5]
- Magnus Elofsson ((kluven sköld, i högra fältet dexter- och uppvänt vädurhorn, i vänstra från linjen utväxande träd med tre hjärtformade blad), gift med Ingeborg Ragvaldsdotter (Fargalt), syster till ovan nämnde Magnus Ragvaldsson (Fargalt).[6]
- Anders Magnusson. (Magnus Ragvaldsson (Fargalt) var hans morbror, se ovan)
- Nils Magnusson (var död 1418).
- Katarina Magnusdotter i Tandla. [7] Gift med Jösse Magnusson i Tandla (kluven skäld med horn och 2 fågelfötter). (Jösse Magnusson nämner 1400 Nils Magnusson (angiven i Det medeltida Sverige som tillhörande Tandlaätten) som sin bror, och Magnus Elofsson kallar 5 februari 1417 Jösse Magnusson sin älskelige måg.[8] (Jöns Magnusson kan därmed vara identisk med ovan nämnde Johan Magnusson som den 23 april 1417 anges vara gift med Katarina Magnusdotter)
- Ingeborg Jönsdotter, gift 1) med Birger Larsson och gift 2) 1445 med Jöns Svensson, nämnd 1445.
- Magnus Jönsson. nämnd 1423.
Johan Magnusson och hans hustru Katarina Magnusdotter kan båda ha tillhört Tandlaätten, eftersom de i dokument från 23 april 1417 båda för liknande sigill, N. 1. Klufven sköld, i högra fältet ett horn, i venstra en otydlig figur liknande en qvist, med omskr.: s. johannes magni; N. 2. Klufven sköld, i högra fältet ett krumhorn, i venstra tre hjertan, med omskr.: s. katerine magnvsdoter;.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Litteratur och källor
[redigera | redigera wikitext]- Bengt Hildebrand i PHT 1934.
- Bengt Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar 1934, nedladdningsbar digital version på Personhistoriska samfundet.
- Jan Raneke, Svenska Medeltidsvapen II, s. 872, Tandelaätten I.
- Johan Axel Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning (1931).
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gertrud i Stenkvista socken Arkiverad 11 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine. artikel av Sanna Nyholt i Eskilskällan nummer 1 2019
- ^ Bengt Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar 1934, nedladdningsbar digital version på Personhistoriska samfundet
- ^ ”Registerkort:”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2dx001/324221d1/p1/0000485a.pdf.
- ^ Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige - 7
- ^ Bengt Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar 1934, nedladdningsbar digital version på Personhistoriska samfundet
- ^ Äldre svenska frälsesläkter I, sidan 31
- ^ Om Katarina Magnusdotter se PHT 1934, sidan 59 not 78.
- ^ sdhk_18876