Hoppa till innehållet

Tallempid

Från Wikipedia
Tallempid
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteEmpidonax
ArtTallempid
E. affinis
Vetenskapligt namn
§ Empidonax affinis
Auktor(Swainson, 1827)
Utbredning

Tallempid[2] (Empidonax affinis) är en fågel i tättingfamiljen tyranner som förekommer i Mexiko.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Tallempiden är en del av släktet Empidonax vars arter är notoriskt svåra att skilja åt på utseende med sin grå eller grågröna ovansida och svarta vingar försedda med vingband. Denna art är relativt stor med en kroppslängd på 13–14,5 cm. Jämfört med liknande gråempiden är den brunare, med mörkare vingar, olivtonat vingband och tydligare ögonring. Undersidan är vidare gulare och på bröstet har en mer olivgrön anstrykning. Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett "whip", "pwip" eller "whiup", väl skilt från släktingarnas.[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tallempid delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Arten har vid ett tillfälle påträffats i USA, i bergsområdet Santa Rita i delstaten Arizona i slutet av maj 2016.[6]

Lätesskillnader mellan nordliga och sydliga populationer har tagits som grund för förslaget att tallempiden egentligen utgör två arter.[7]

Tallempiden tros tillgöra en grupp mindre empider där även beigebröstad empid, gråempid, dvärgempid, bergempid, granempid och svarthättad empid ingår.[8] Den tros i den gruppen vara systerart till bergempiden. Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Tallempiden hittas som namnet avslöjar i skogar av tall, men även med inslag av ek eller granskogar. Födan består av insekter men är dåligt känd. Även häckningen finns begränsad information om. Fåglar har noterats hävda revir i slutet av maj i Chiapas. Det skålformade boet placeras i en trädklyka på medelhög höjd.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Empidonax affinis . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Farnsworth, A. & Lebbin, D. (2020). Pine Flycatcher (Empidonax affinis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57358 26 april 2020).
  5. ^ Edwards, Ernest Preston; Butler, Edward Murrell (1998). A Field Guide to the Birds of Mexico and Adjacent Areas: Belize, Guatemala and El Salvador. University of Texas Press. s. 104. ISBN 978-0-292-72091-6.
  6. ^ http://blog.aba.org/2016/05/abarare-pine-flycatcher-arizona.html
  7. ^ Howell, S.N.G. & Webb, S. (1995) A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press, New York.
  8. ^ Johnson, N.K. & Cicero, C. (2002) The role of ecologic diversification in sibling speciation of Empidonax flycatchers (Tyrannidae): multigene evidence from mtDNA. Mol. Ecol. 11(10): 2065–2081.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]