Taklök
| Taklök | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Stenbräckeordningen Saxifragales |
| Familj | Fetbladsväxter Crassulaceae |
| Släkte | Taklökssläktet Sempervivum |
| Art | Taklök S. tectorum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sempervivum tectorum | |
| Auktor | Linné |
Taklök (Sempervivum tectorum) är art i familjen fetbladsväxter från centrala Europa till Balkan.
Som odlad är taklök lättskött, tål torka och passar bra i stenpartier. Det finns olika sorter som ser ut som små bollar, kottar eller kronärtskockor.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Etymologin är förvirrande. Under medeltiden fanns en växt som på latin kallades Barba Jovis (Jupiters skägg). Överfört på Tor, åskans gud i nordisk mytologi, har detta blivit Tore-skägg, vilket i folkmun i Närke och södra Dalarna använts för taklök, Sempervirum tectorum[1].
Numera återfinns kopplingen till Jupiters skägg genom ett annat släkte av taklökar Jovibarba sp., på svenska Hammarby-taklök. Carl von Linné har dock med Jupiters skägg avsett Anthyllis Barba Jovis, en ärtväxt.
Den tyska motsvarigheten Jupters-Bart avser också Anthyllis Barba Jovis liksom namnet Jupiter's Beard på brittisk engelska. På amerikansk engelska har man med Jupiter's Beard däremot avsett Centranthus ruber.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Taklöken har sedan medeltiden med människans hjälp spritts över Europa. I Sverige finns den dokumenterad första gången 1662 och fanns då både i Varberg och på Gotland. Numera förekommer den förvildad i närheten av gamla torpplatser.[2]
I svensk folktro trodde man att taklöken skänkte huset lycka och gav skydd mot vådeld. Inom svensk folkmedicin användes taklöken som medel mot vårtor och liktornar.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Thore-skägg i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Brandgul lilja i allmogens trädgårdar, artikel av Ingvar Svanberg i årsboken Uppland 2004
- ^ Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 270.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Taklök
- Taklök i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Taklök.
