Tadzjikiska ASSR
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Tadzjikiska autonoma sovjetiska socialistiska republiken | ||||
| Таджикскаи Автономная Социалистическая Советская Республика جمهوريت اجتماعی شوروى مختار تاجيكستان Çumhūrijati Sūsiolistiji Şūraviji Muxtori Toçikston | ||||
| ||||
.svg)
|
| |||
| Flagga | Vapen | |||
 Tadzjikiska ASSR i gult. Tadzjikiska ASSR i gult. | ||||
| Huvudstad | Dusjanbe | |||
| Språk | tadzjikiska, uzbekiska och ryska
| |||
| Bildades | 1924 | |||
| – bildades genom | nationella avgränsningen i Sovjetunionen | |||
| – bildades ur | Turkestanska ASSR Sovjetrepubliken Buchara | |||
| Upphörde | 1929 | |||
| – uppgick i | Tadzjikiska SSR | |||
| Areal | 135 600 km² (*1926) | |||
| Folkmängd | 143 100 (1929) | |||
Tadzjikiska autonoma sovjetiska socialistiska republiken (Tadzjikiska ASSR) (Ryska: Таджикская Автономная Социалистическая Советская Республика, Tadzjikiska: Республикаи Автономии Советии Социалистии Точикистон) var en självstyrande republik inom Uzbekiska SSR i Sovjetunionen som existerande mellan 1924 och 1929, då Tadzjikiska ASSR blev en egen sovjetrepublik. Tadzjikiska ASSR skapades 1924 under den nationella avgränsningen i Sovjetunionen, då de dåvarande sovjetrepublikerna i Centralasien, Turkestanska ASSR, Buchara SSR och Khorezm SSR, delades upp och blev nya sovjetrepubliker döpta efter de etniska folkgrupper som var bosatta i Centralasien: Uzbekiska SSR, Turkmenska SSR, Tadzjikiska ASSR (som en del av Uzbekiska SSR), Karakirgiziska AO, (som en del av Ryska SFSR) och Karalkalpakiska AO (då en del av Kazakiska SSR).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tadzjikiska ASSR:s huvudstad var Dusjanbe. I oktober 1929 under ledarskap av Sjirinsjo Sjotemur omvandlades Tadzjikiska ASSR till en fullvärdig sovjetrepublik, Tadzjikiska SSR, som också tillfördes området runt Chudzjand (idag Sughd). Dusjanbe döptes då även om till Stalinabad, till Josef Stalins ära.
Kollektivisering och industrialisering
[redigera | redigera wikitext]Precis som i alla andra sovjetrepubliker startade processen med kollektivisering och industrialisering 1927 i Tadzjikiska SSR, och fortsatte till 1930. Terror användes ofta för att tvinga in bönder i kollektivisering. Detta ledde till starkt motstånd mot regeringen efter att ha upphöjts till en sovjetrepublik åren 1930-1936.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.