Tändsticksflickornas strejk i London 1888
 Strejkande arbetare | |
| Karaktär | Strejk |
|---|---|
| Plats | London, England, Storbritannien |
| Datum | 1888 |
| Arbetsgivare | Bryant & May tändsticksfabrik |
Tändsticksflickornas strejk i London 1888 (engelska: London matchgirls strike of 1888) var en strejk för bättre arbetsvillkor som genomfördes av de kvinnor och tonåriga flickor som arbetade på Bryant & May tändsticksfabrik i London.
Bakgrund och strejk
[redigera | redigera wikitext]Under sommaren 1888 strejkade 1400 arbetare på fabriken, i protest mot dåliga arbetsförhållanden. Däribland fjorton timmars arbetsdagar, dålig lön, godtyckliga löneavdrag och böter[1], samt hälsofarlig arbetsmiljö. Höga halter av fosfor på arbetsplatsen ledde till fosfornekros i käkarna, så kallad ”käkbrand” eller ”phossy jaw”.[2]
Strejken var framgångsrik och efter tre veckor gick fabriksledningen med på flera krav.[3]
Politiskt radikala och intellektuella i London stödde och engagerade sig i strejken, bland andra Annie Besant, George Bernhard Shaw och Emmeline Pankhurst.[4]
Besant har pekats ut som strejkledare, men historikern Louise Raw har påpekat att Besant till en början var emot strejken, och att aktionen framför allt organiserades av fabriksarbetarna själva.[5]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Strejken ska ha inspirerat den kända Hamnarbetarstrejken i London 1889.[5] Den 27 juli 1888 bildades fackföreningen för kvinnliga tändsticksarbetare (Union of Women Match Makers)[6]. Liknande strejker uppstod efter detta i flera länder. Tändsticksflickornas strejk har därför pekats ut som den tändande gnistan för den moderna fackföreningsrörelsen i Europa.[7] Friedrich Engels kallade strejken i tändsticksfabriken för “den lätta knuffen som startade en lavin”.[8] Fackföreningsledaren Henry Snell skrev 1936 att strejken bör betraktas som en av de viktigaste händelserna i arbetarrörelsens historia i något land.[9]
2022 meddelade den statliga myndigheten English Heritage att tändsticksflickornas strejk skulle firas med en blå plakett på platsen för den tidigare Bryant och May-fabriken i Bow i London.[10] Plaketten avtäcktes i Bow Quarter, Fairfield Road, Tower Hamlets den 5 juli 2022 av skådespelerskan Anita Dobson och av Sam Johnson, barnbarn till strejkkommitténs ledare Sarah Chapman.[11][12][13]
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]1966 samarbetade den brittiske skådespelaren Bill Owen med låtskrivaren Tony Russell för att skapa musikalen The Matchgirls, om strejken.[14][15] Ett evenemang för att fira 125-årsjubileet av strejken hölls i Bishopsgate i London 2013.[16] Tändsticksflickorna var också med i ett avsnitt av BBC:s Ripper Street, som sändes den 11 november 2013. Avsnittet skildrade offer för förhållandena i fabrikerna som sökte hämnd på inblandade parter.[17] Tändsticksflickorna hyllades under "HerStory" − en videohyllning till framstående kvinnor på U2:s turné 2017.
Filmen Enola Holmes 2 refererar till strejken.[18]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ G. F. Steffen (1888). Alma Breinholm-Åkermark. red. ”Englands första kvinnostrejk”. Framåt - Tidskrift för fri diskussion: sid. 187-190. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/framat/1888/pdf/framat1888_15_16.pdf. Läst 14 juli 2017.
- ^ ”Tändstickans historia”. archive.li. 29 september 2007. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://archive.li/20070929135900/http://web.telia.com/~u38302477/match1.htm. Läst 14 juli 2017.
- ^ Maguire, Kevin (12 juli 2013). ”Match girls’ strike 125 years on: How Bryant & May workers changed the world”. Mirror. http://www.mirror.co.uk/news/uk-news/kevin-maguire-match-girls-strike-2048970. Läst 14 juli 2017.
- ^ ”The 1888 London Matchgirls Strike” (på engelska). Spartacus Educational. http://spartacus-educational.com/TUmatchgirls.htm. Läst 14 juli 2017.
- ^ [a b] ”British women trade unionists on strike at Bryant & May, 1888 : Present day sources”. British Online Archives. https://microform.digital/boa/collections/53/volumes/320/present-day-sources. Läst 14 juli 2017.
- ^ ”November 2015 – print of the match girls during their strike, 1888” (på engelska). People's History Museum : Manchester Museums. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117092041/http://www.phm.org.uk/our-collection/object-of-the-month/november-2015-print-of-the-match-girls-during-their-strike-1888/. Läst 14 juli 2017.
- ^ ”Striking a Light: The Bryant and May Matchwomen and their Place in History” (på engelska). Bloomsbury. Bloomsbury. https://www.bloomsbury.com/uk/striking-a-light-9781441114266/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ Domville, Stephen. ”Britain: The Matchgirls strike - from a spark to a blaze | The British Labour movement | History & Theory” (på brittisk engelska). marxist.com. http://www.marxist.com/britain-matchgirls-strike.htm. Läst 14 juli 2017. ”light jostle needed for the entire avalanche to move.”
- ^ Snell, Henry (1936). Men Movements and Myself. sid. 106. https://books.google.se/books/about/Men_Movements_and_Myself.html?id=Wc4gAAAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 14 juli 2017. ”The number affected was quite small, but the matchgirls' strike had an influence upon the minds of the workers which entitles it to be regarded as one of the most important events in the history of labour organisation in any country.”
- ^ ”Blue Plaques to tell stories of working class experience”. English Heritage. https://www.english-heritage.org.uk/about-us/search-news/blue-plaques-to-tell-stories-of-working-class-experience/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ Evans, Connie (5 juli 2022). ”Match Girls’ Strike of 1888 commemorated with blue plaque in East London” (på engelska). The Independent. https://www.independent.co.uk/news/uk/east-london-english-heritage-british-alan-turing-asian-b2115989.html. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Seminal Match Girls’ Strike of 1888 commemorated with English Heritage Blue Plaque in East London”. English Heritage. 5 juli 2022. https://www.english-heritage.org.uk/about-us/search-news/seminal-match-girls-strike-of-1888-commemorated-with-english-heritage-blue-plaque-in-east-london/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”A Plaque For The Matchgirls” (på engelska). Spitalfields Life. 6 juli 2022. https://spitalfieldslife.com/2022/07/06/a-plaque-for-the-matchgirls/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Production of The Matchgirls”. Plays. Theatricalia. https://theatricalia.com/play/fme/the-matchgirls/production/10fg. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Matchgirls - A Musical”. DumbWise. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220827160520/https://www.dumbwise.co.uk/shows/matchgirls. Läst 27 augusti 2022.
- ^ Brooke, Mike (11 juli 2013). ”Festival shines light on 1888 Bryant & May strike that sparked social change” (på en-UK). East London Advertiser. https://www.eastlondonadvertiser.co.uk/news/festival-shines-light-on-1888-bryant-may-strike-that-sparked-3449856. Läst 27 augusti 2022.
- ^ Menaul, Christopher (11 november 2013). ”Ripper Street S2.E3 | Become Man”. IMDb. https://www.imdb.com/title/tt2782528/?ref_=ttep_ep3. Läst 27 augusti 2022.
- ^ Stephanie Chen (8 november 2022). ”Lord Tewkesbury's Fan Message To Enola Holmes Is Deeper Than You Realize” (på engelska). ScreenRant. https://screenrant.com/enola-holmes-2-tewkesbury-fan-message-language-meaning/. Läst 1 januari 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Striking a Light: The Bryant and May Matchwomen and their Place in History av Louise Raw (Bloomsbury Publishing)