Syrisk-katolska kyrkan
| Syrisk-katolska kyrkan ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܩܬܘܠܝܩܝܬܐ ʿīṯo suryoyṯo qaṯolīqoyṯo | |
.jpg) | |
| Typ | Delkyrka |
|---|---|
| Säte |  Beirut |
| Plats | Främre Orienten |
| Betjänad region |  Libanon Syrien Irak USA Kanada Frankrike Sverige Venezuela Brasilien Australien |
| Medlemmar | 158 000[1] |
| Officiella språk | Arameiska |
| Syrisk-katolske patriarken av Antiokia | Ignatius Josef III Younan |
| Ansluten till | Östkatolska kyrkorna Romersk-katolska kyrkan Östkyrkan |
Syrisk-katolska kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܩܬܘܠܝܩܝܬܐ/ʿīṯo suryoyṯo qaṯolīqoyṯo) är en östkatolsk kristen självbestämmande delkyrka i Mellanöstern som står i full kyrkogemenskap med den romersk-katolska kyrkan under påvens ledning.
Den tillämpar östliga riter, gemensamt med Syrisk-ortodoxa kyrkan. Deras överhuvud, syrisk-katolske patriarken av Antiokia Ignatius Josef III Younan, har sitt säte i Beirut, Libanon.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Syrisk-katolska kyrkan räknar sina rötter tillbaka till den församling som aposteln Petrus grundade innan sin resa till Rom. Bibeln lär oss att det var i Antiokia som Jesu efterföljare för första gången kallades "kristna" (Apg 11:26).
När urkyrkan växte och organiserades i större enheter kom patriarken i Antiokia (dagens Antakya i Turkiet), att bli högste andlige ledare över det orientaliska stiftet som kom att sträcka sig från Medelhavet till Persiska viken.
Konverteringar
[redigera | redigera wikitext]Den syriska biskopen av Aleppo konverterade till katolicismen vid slutet av 1700-talet och år 1783 lämnade man officiellt den syrisk-ortodoxa kyrkan och anslöt sig till den romersk-katolska kyrkan. Den syrisk-ortodoxa kyrkan hade successivt försvagats och en fullständig union var väldigt nära. Den syrisk-ortodoxa kyrkan samlade sig dock och lyckades välja en egen patriark. Den syrisk-katolske patriarken blev tvungen att fly till Bagdad i Irak och sedan till Libanon, till följd av att den syrisk-ortodoxa kyrkan uppmanat de turkiska myndigheterna att arrestera den syrisk-katolske patriarken. År 1830 erkändes den syrisk-katolska kyrkan av den turkiska regeringen och då kunde patriarken återvända till Aleppo.[2]
Mer än hälften av de 75 000 syrisk-katolikerna mördades av turkar under det assyriska folkmordet.
1930 konverterade två syrisk-ortodoxa biskopar i Indien till den romersk-katolska kyrkan och bildade den syro-malankariska katolska kyrkan, som är en systerkyrka till den syrisk-katolska kyrkan. Den unierade syro-malankariska kyrkan har cirka 310 000 medlemmar i två stift och leds av ärkebiskopen av Trivandum, Cyril Basileios Malancharuvil.[2]
Anhängare
[redigera | redigera wikitext]Syrisk-katolska kyrkan räknar omkring 192 300 medlemmar, varav 55 000 lever i diasporan, 30 000[3] i Libanon, 26 000 i Syrien, 1 300[2] i Israel, Jordanien och Egypten, samt 80 000 i Irak.
Anhängarna, som kallas ''syrisk-katoliker'', räknas inte sällan som en välutbildad grupp med framträdande företrädare i det kulturella och religiösa samhällslivet.[2]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Karta över syrisk-katolska kyrkans jurisdiktioner. -
-
Referenser och fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923222256/http://www.cnewa.org/source-images/Roberson-eastcath-statistics/eastcatholic-stat10.pdf. Läst 5 september 2012.
- ^ [a b c d] Martling, Carl Henrik (2000), ”Gud i Orienten” s. 198 f.
- ^ L'EGLISE SYRIAQUE CATHOLIQUE Arkiverad 1 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 84–87. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Syrisk-katolska kyrkan.- Webbplats för unga syrisk-katolskas klubb
- Officiell webbplats
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
